Clara-Bella & Zelda

2010-02-28T13:44:00.018+01:00

Sinnebilden av att vänta ut stormen. Lillhusse och hans tjejer kontemplerar under och kring vädrets makter.

Bara som en jämförelse - Stängslet på bilden är "normalt" 120 cm. högt!

Damerna har alltså gått och kommit som de velat senaste veckan. Bara att kliva över! Nu var det ingen större fara de första dagarna eftersom de höll sig inom en radie av 20 m. från oss och biltrafiken var näst intill obefintlig. Värre var faktiskt att de på vissa ställen sjönk ner i botten på drivorna och hade svårt att klättra upp igen.

Ska inte orda så mycket mer om denna "riktiga" vinter. Det har gjorts på så många ställen att man smått börjat tröttna. Själv är jag definitivt ingen anhängare av densamma och hade hoppats mycket mer på växthus effekten... vilket jag snabbt inser inte är ett politiskt korrekt tänkande men dock!!!

Glädjande är ändå att vi imorgon går in i vårmånaden mars. Oavsett vad meteorlogin säger så anser jag att mars ÄR en vårmånad. Åtminstone i mina trakter.

Det har varit en tuff vinter där allt som kan krångla har krånglat och nu är vi alla hjärtligt trötta på problem. Avloppsproblem, vatten problem samt en bil som går när den själv så önskar och då endast som en kratta!!!

Fram till igår hade jag dessutom ingen internetuppkoppling och mitt webhotell har jag inte kommit åt på ett bra tag. Inte nu heller.... Man får väl ändå vara tacksam över att vi alla har hälsan i behåll, både två som fyrbenta.

Just nu planeras det för div. renoveringar och ombyggnadsprojekt. Problemet är att det ena leder till det andra som leder till det tredje, fjärde... osv.. Suck.. Får nog konstruera ett flödesschema innan vi skrider till verket. Arbetsskadad? - Tja, antagligen..

Hur man än vrider och vänder på det så måste ovillkorligen vissa områden i huset röjas på allsköns bråte. Spara eller kastas -- är den stora kärnfrågan. Otroligt så mycket grejer man samlar på sig under årens lopp.

Sagt och gjort - Dags att skrida till verket.

Hoppas ni alla får en fin söndag och glöm inte;

Carpe Diem ♥

Sov gott mamma Saga

2010-01-30T14:00:00.007+01:00

Saga när hon "lämnar över" sina valpar till oss. En duktig mamma till sina små.

Hero till vänster och Saga till höger

Saga på kennelträff den 10/5 -08

Loggade in på datorn för att se om kennel Windcraft fått några småttingar ännu.

Tyvärr möttes jag av helt andra, mycket tråkiga nyheter. Mamma till Clara och Zelda, SE Vch. Springlet Fairy Tale, Saga, finns inte längre bland oss. Efter vad jag förstår, en kortare tids sjukdom har hon fått somna in.

Jag träffade Saga första gången i augusti 06 då hennes "latin" kull var 5 veckor gamla. En kelsjuk jättego dam som tog så väl hand om sina små valpar. Vi föll direkt för henne och hennes förhållningsätt till sina valpar. Vi har mycket att tacka Saga för och då inte minst jakt och spår egenskaperna. Man blir självklart tagen när sådana här besked når en. Tanken att vi bara har våra hundar till låns gör sig obehagligt påmind..

En liten tröst i sorgen är att Sagas gener och egenskaper lever vidare i hennes utomordentligt välartade valpar som nu är drygt 3,5 år gamla.

Vad jag förstått från Maria så har speciellt Zelda väldigt mycket av Saga i sig och då inte bara utseendemässigt.

Våra tankar och varmaste tröste kramar går självklart till Maria på kennel Windcraft samt Anita & Anders som var Sagas matte och husse under senare år.

Sov gott lilla mamma.

Clara & Zelda med matte samt övrig familj.

Längtan till värme

2010-01-16T14:22:00.017+01:00

Vårt nya förtält. Uppsatt för första gången i Lidköping i slutet av aug-09 Nya stolar och mattor. Visst är det trevligt med ett burspråk i förtältet.

Stora fria ytor.

Men vad är det här???? Hundar får väl inte vara i bur heller?

Nej, det får de inte men mina hundar har inte riktigt fattat den lagtexten.... Naturligtvis har vi dem inte instängda i buren. Den är uttagen ur bilen men tjejerna gillar att ligga i den och det ser onekligen mysigt ut.

Matte - De är helt ok, de nya stolarna! Clara-Bella gör sig snabbt hemmastad.

Från sidan...

**************************************

Jag är ingen vintermänniska. Tycker inte om kyla och fattar inte varför jag är född i en så kall världsdel.... Så här års är det en hel procedur innan man kommer iväg med vovsen på kvällsprommisarna. Först bylta på matte och utrusta henne med reflexväst och pannlampa. Sedan på med reflexvästar, reflexhalsband samt reflexkoppel på vovsen. Vi ser ut som en vandrande julgran på håll. Vi syns i alla fall storartat i mörker säger folk som kör förbi oss. Just nu är det så in i bomben halt på våra vägar. Höll på att sätta mig på ändan flera gånger tidigare. Det där med broddar kanske inte är en så dum idé egentligen. Känns lite "gammal" varning dock...hmm. ska nog ändå kolla upp det.

För övrigt är det rätt så lugnt efter alla helger. Julen städades ut förra helgen och nu ser jag fram emot ljusare tider. Våren är en fantastiskt fin årstid tycker jag. Redan nu är det dags att se över fröförådet och planera för planteringarna under försommaren. Hoppas bara min högerarm fungerar bättre i år än förra året....

Dessutom längtar jag att få komma ut med husvagnen. Det är så jättemysigt att åka ut med vagnen och få se nya platser och få fylla på upplevelseförådet. Vi hann bara "bo med" det nya förtältet under ett par nätter förra året men vi är jättenöjda med det. Vi får se var premiären äger rum. Har inte bestämt datum det ännu men det brukar vara runt Kristi Himmelsfärds helgen. Något år har det varit vid påsk.

Vovsen fullkomligt ÄLSKAR campinglivet. De får dessutom sova i husses & mattes säng vilken inte är vardagsmat minsann!!!!

Önskar alla en fin helg

Carpe diem

Monica & vovs

Duktiga flickor bidrar till försörjningen

2009-12-30T13:44:00.029+01:00

Halleluja - nyårsmiddagen är bärgad!

************************

Husse med flickor såg till att fixa hem julhararna, visserligen en vecka försent men ändå!!

Ett par finfina exemplar på säkert dryga 3 kg. stycket blev gårdagens skörd. Bägge damerna fick vara med, var för sig naturligtvis och bägge skötte sig storartat i att söka upp de skjutna bytena efteråt. Söket försvårades dessutom av att det inte fanns några som helst blodspår efter hararna. Visst har vi duktiga flickor?

Nu hänger gnagarna urtagna, stoppade med ris, på husknutarna som sig bör över julhelgen. Tjejerna vaktar dem med sina liv kan jag meddela!!! Väl inne ligger de vid dörren hela tiden och vill bara ut till hararna. Samma visa varje gång det hänger harar på utsidan. Lite oro och ett och annat gnyende hörs från dem men inte så att det stör nämnvärt. I kväll ska de få lite mer av hjärta och lever blandad med sin kvällsmat. Detta är säkert för en hund som den finaste entrcôte eller oxfilé är för matte!!! Mums alltså..

Det har för övrigt varit en produktiv vecka vad gäller viltkvoten. Både rådjur och hare ska snart få fylla vår frys. Om någon till äventyrs har vägarna förbi så vet ni vad det blir för mat......

Inga höjdarkort kanske men det var mörkt och vi hade lite bråttom. Dessutom var det svinkallt att ta kort utan handskar!!

Carpe Diem

Matte & duktiga vovs.

Claras julfnatt

2009-12-26T12:32:00.016+01:00

Klicka på Claras bilder så ser ni en mer realistisk bildserie av "The Snowqueen in person"

Innan stora galenskapen bryter ut Tjoho - va kul!!

Kolla matte - Jag är ett snömonster

Hoppsan - där missade jag nog något....

Full fart framåt

Matte säger att detta är toppenmotion

Kom igen syrran - Det är skitkul....

En ren förklädd till engelsk springer spaniel....

Outtröttlig dam...

Tjenare matte!!!

Sorry - måste hit bort...

Ingen kan väl tro att denna dam är 3,5 år gammal?????

Snö i massor. Tung blötsnö på utsidan. Vovsen älskar det. De skuttar runt som gaseller i allt det vita och beter sig som unghundar. Främst det lilla snömonstret Clara-Bella som aldrig får nog. Toppen motion!

Vi är ju inte så bortskämda med vita jular på västkusten. Visst är det vackert men föga praktiskt....

2009-12-24T11:47:00.000+01:00

God Jul & Gott Nytt År

GULD igen!

2009-12-17T18:52:00.002+01:00

En stolt Michael gratuleras av domaren Glad Michael

Måste jag lämna pallen redan ...

Inte någon behöver vara rädd hos familjen Levander med en sådan lillhusse ...

De årliga KM mästerskapen gick av stapeln i onsdags kväll.

Återigen blev det en GULDMEDALJ för "lillhusse" Michael.

Stort Grattis från oss alla, både två och fyrbenta !!!

Kram

Mamma, Pappa, Alex & alla djuren :-)

Aktiv blogg...pyttsan!

2009-11-19T19:00:00.010+01:00

En sällsynt bild nu för tiden - En TORR Clara-Bella !

Om du klickar på henne blir hon JÄTTESTOR....

********************************

Oj.. Här var det sannerligen ett tag sedan vi uppdaterade ser jag.. hmm.. Vad har då hänt i vår ”flock” sedan mitten av oktober? Tja, förutom den berömda vardagen med alla dess bestyr så har nu matte gått SKK:s uppfödarutbildning. Den sista och avslutande delen, genetik, kommer att hållas i början av mars på Nordens Ark under ett veckoslut. Kursen har varit jättekul och lärorikt. Duktiga föredragshållare och en brokig samling uppfödare. Brokig i betydelsen – många olika raser med skiftande bakgrund och erfarenhet. Faktum är att det som varit mest intressant är att få ta del av alla dessa människors erfarenheter. Vi var nämligen MÅNGA deltagare. Böckerna kan jag lika gärna sitta hemma och läsa…

Vad gäller de små vilddjuren här hemma så är allt lugnt. Den berömda grävlingen vi hade här varje natt tidigare har inte synts till under den senaste veckan. Däremot hade han gjort ännu ett hål i stängslet som vi inte upptäckt tidigare. Naturligtvis kunde inte ”grävlingjägaren” Zelda hålla sig därifrån vilket resulterade i att hon lyckades med konststycket att trassla in öronen i en lös plastad ståltråd. Jag var inte hemma när det hände men husse berättade att hon satt som ett skruvstäd och han hade väldiga problem med att få loss henne. Hon blev inte skadad på något sätt tack vare att hon stod blickstilla och aldrig drabbades av panik. Nu tycker jag att det räcker med incidenter för den damen.!!
Märkligt att yrhättan Clara klarar sig från allehanda missöden… skulle jag väl aldrig ha sagt förstås!!
För övrigt är detta ingen höjdartid för hundägare.. Det regnar var, varannan dag och vovsen ser ut som skam efter utevistelser. För att inte tala om golven om de obemärkt råkar springa in i huset!!! Det ”blöta” resulterar även i att de får med sig halva skogen hem!
Just, det – glömde ju. Visst blev det några älgar till slut. Vi har nu äntligen fått lite älgkött i frysen samt en del klövar och märgben. Hade med mig Clara till slaktplatsen efter att en av de större älgarna fällts. Står och pratar med en bekant när jag plötsligt känner jag att det stretar i kopplet. ”Men Clara, vad gör du?” Jo – Clara-Bella tyckte att det luktade smaskens gott och då allra godast i skottkärran dit div. ben, klövar och annat slaktavfall förpassats!!! Med ett jätteben i ett fast grepp (med tillhörande klöv) dyker ett blodigt Clarahuvud upp över kanten. ”Kolla matte vad jag hittade.” En överlycklig dam visar stolt upp sin trofé för sin matte. ”Snälla kan jag inte få behålla det?” Visst fick hon det, lilla hjärtat.
Det var en syn när hon skulle bära hem detta gigantiska älgben som tog upp halva vägbanan kan jag meddela!!!!!! Naturligtvis fick även Zelda ta del av godsakerna när vi kom hem.
Sist men inte minst…. Har ni koll på var era adventsljusstakar befinner sig? Upptäckte till min förvåning att det är 10 dagar kvar till första advent!!!!
Hur gick det till, tro?
Ha det toppen där ute in cyberspace och krama vovsen

Carpe Diem
Clara & Zeldas matte

Det bidde Ingen älg på premiären

2009-10-17T11:30:00.000+02:00

Nej, tyvärr lyckades vi inte "locka fram" en endaste älg under måndagen. Visst såg vi spår och hörde knakanden samt stampanden men icke.... att de sluga djuren visade upp sig offentligt inte. Ekorrar, fåglar och en fin räv visade dock upp sig. Under tisdagen var det mer dramatik. En älg som siktades på morgonen gäckade laget hela dagen. Tyvärr bestod tisdagens lag av endast 3 pers. vilket säkert hade en avgörande betydelse. Hade hela laget varit på plats så hade vi nog haft en fälld älgtjur. Nu hoppas vi på bättre jaktlycka på "hemmaplan"! För övrigt så sitter jag här och är lite nervös... Lillhusse, Michael är nämligen iväg med pappa och tävlar judo igen. Det är andra tävlingen i höst och nu håller vi tummarna!!! Vovsen och matte är alltså ensamma hemma. Vi får väl se vad vi hittar på under dagen. Skulle behöva bada bägge damerna... Här har varit söligt och skogsturerna gör inte det hela mindre söligt. Funderar på om man kunde dra på flickorna ett heltäckande galonställ. Inte så mycket för "sölet" utan mer för alla kvistar, ljung & kardborrar som sätter sig så in i vassen i behänget och öronen. En timme i skogen = en timmes pälsrensning när man kommer hem! Suck... För övrigt så bedrivs det just nu en "katt & råtta lek" med grävling/ar som tar sig in i trädgården om nätterna och käkar päron. Försöker mata den eller dem.. vet inte om det är flera - på utsidan staketet men det hjälper inte. Tydligen ska det vara nyfallna päron på menyn om man är grävling! Det värsta är att de trycker sig igenom stängslet och gör stora hål för vovsen att gå och komma som de vill ! Och, nej , de smiter inte så långt men om de får viltvittring och vi inte är där så drar de iväg. Framför allt Zelda är mycket intresserad av grävlingsdoft. Undrar vems rasstandard hon läst !!! Antagligen någon terriers.. Hennes frenetiska intresse på platsen där grävlingen befinner sig ledde till att hon blev getingstungen under tassen för ett tag sedan. Det samlas mängder av "sticking insects" i fallfrukten. Faktum är att hon fick så ont att hon hoppade på tre ben till matte och "bad om hjälp". Jo, hon kom faktiskt och kurade ihop sig hos mig samtidigt som hon drog upp höger bakben mot mig. Hittade dock ingen tagg i trampdynan. Eftersom jag inte riktigt gillade hennes reaktion efter sticket ringde jag jourhavande vet. Hon skakade i hela bakbenet och verkade lite medtagen. Ville höra hur ev. allergiska reaktioner yttrar sig. Han trodde inte att det var någon större fara men jag skulle höra av mig om det inte gav med sig efter någon timme. Fick lära mig att vid en allergisk reaktion svullnar "stick eller bit stället" samt området runt omkring upp direkt efter angreppet. Kan ju vara bra att veta. Jag vill dessutom poängtera att det ALLTID är bättre att ringa vet. en gång för mycket än tvärtom... Hunden kan ju inte tala om hur den mår! Zelda återhämtade sig efter en stund tack och lov :) Nu ska vi ut i höstsolen, vovvarna och jag. Ha en fin helg Over and out Monica & långöron

Claras första rådjur för i år

2009-10-11T12:27:00.006+02:00

Äntligen får vovsen springa lösa i skog och mark igen, något de älskar över allt annat. Under den senaste veckan har de fått sträcka ut över stock och sten. Tog med mig "kvicksilvret" Clara-Bella på en övningstur inför kommande rådjursjakter i lördags. Ringrostig - Nej, knappast!!! På mindre än 10 sek. efter kommando "sök ut" brakar det till i buskagen. 15 meter framför mig kommer en get i full fart (ungefär som på bilden här ovan) med en falsettskallande Clara-Bella i bakhasorna. Och för alla er som nu förfasas över att en ESS driver med skall kan jag säga att det är toppen vid den här typen av jakt. Du vet exakt när hunden fått upp rådjursvittring och hur nära den är rådjuret samt också var du har hunden vilket naturligtvis är en säkerhetsfaktor för hunden. Man får dessutom pejl på var ekipaget befinner sig. Sedan får det vara hur önskvärt det vill eller inte för rasen. Bägge mina damer skallar vid upptag av både rådjur och hare vilket vi är mycket nöjda över.

Jag ville kolla stadgan och inkallning under retning, vilket naturligtvis är skitsvårt men ack så viktigt och nödvändigt.

Det svåraste är självklart fjärrdirigering. Tänk dig att du är en jakthund och är 30 m. från föraren. Du stöter upp det eftertraktade bytet - Då kommenderas du plötsligt "LIGG-STANNA KVAR" Inte lätt inte när du från början kommenderats "SÖK UT" och får massor av beröm i söket.

Nu tycker jag att vi gör framsteg vad gäller detta. Vi är iofs. långt ifrån full stadga i fjärren men Clara kan "bryta" och komma på "Hit" vilket är en god bit på väg. Det märks att det går bättre för var jaktsäsong. Hon är nu 3 år och börjar bli sin uppgift vuxen.

Övade henne nu senast i dels inkallningar under retning samt "ligg stanna kvar" då jag försvann ur sikte i skogen under ca: 5-7 min. Det gick jättebra fast skogen luktade smaskens i Bellas nos. Jo då det kommer allt men önskvärt hade varit att ha tid till träning var dag.

Nej, nu ska det packas inför morgondagen. Fru Levander ska nämligen ut och jaga älg i morgon tillsammans med ett gäng karlar och husse. En gemytlig trevlig jakt. Vi är 5-6 personer vilket är precis lagom. Och - Nej - vovsen får inte vara med....

Fick i fredags höra att det går en stor varghane i just detta område vilket gör det hela än mer spännande.... Drömmen hade varit att få se honom "live"

Det enda jag inte gillar är att ta sig till passet i totalt becksvart mörker. Har noll mörkerseende och är väl lite nervig om jag skulle "gå på något" på väg till passet.

Håll nu tummar för oss i morgon

Over & Out

Monica & duktiga jakthundar :)

Spana in farsan alltså...

2009-10-02T18:55:00.012+02:00

Pappa Hero har erövrat ännu en championtitel, denna gång SVCH.

********************

Vi säger självklart STORT grattis till Hero & hans jätteduktiga matte, Maria.

****************************

Extra roligt är det eftersom detta dessutom är en helt underbar kille med en härlig personlighet. Glömmer aldrig första gången jag träffade Hero - eller snarare han träffade mig!! Som en stormvind kom han farande över köksgolvet hos Maria och överföll mig med pussar. Med immiga glasögon förstod jag att avkommor efter denne gosse kan inte bli annat än superbra. Hans döttrar har infriat alla våra förväntningar och är precis lika älskvärda.

Kan varmt rekommendera valpar efter denne härlige kille. Här är Heros sida hos kennel Windcraft.

Jodå nog spårade hon alltid...

2009-09-06T13:36:00.020+02:00

Mina vindruvor Visst är dahlian vacker?

Nytt äppelträd. Fyra sorter på smma träd. Jättekul!!

******************************

Men inte klöven utan HARAR!!! plopp, plopp - i buskagen. Harar i varenda buske.

Tog mig i kragen i fredags kväll och la ett blodspår. Tänkte girlsen skulle få gå det i går em. Nu gjorde jag det sannerligen inte lätt för dem. Det ÖSREGNADE när jag la spåret och fortsatte så hela kvällen, natten och lördag förmiddag. Faktum är att det regnade så kraftigt att källaren svämmade över. Inte nog med det... Lillhusse fick inläckage i sitt rum. Drippen, dopp i ansiktet när han låg i sängen... Kul värre :(

Som sagt - Förstod väl att det inte skulle gå något vidare. Eller som husse uttryckte det "Detta är definitivt överkurs även för en proffs-spårhund" Clara & Zelda är ju bara "glada amatörer" så jag hade inga förväntningar alls. Trots det tog Clara vissa partier men sedan stötte hon upp första haren och nästa och nästa.... Nåja det intresset är det definitivt inget fel på!!!

Ska faktiskt vara så tuff att jag tänker gå spåret idag igen med Zelda. Klöven ligger kvar (hoppas jag..)

Visst är det fantastiskt vilka näsor de har? Är lika fascinerad varje gång. Detta kan man faktiskt utnyttja praktiskt i vardagen när man vill ha koll på var familjemedlemmarna befinner sig eller var de varit. Vi har en frysbox i en bod som står längst bort i trädgården. I den finns det tidvis glass. Vi har dessutom barn och barnens kompisar.. tja ni kan ju räkna ut resten själva...

"Har ni varit i boxen och tagit glass?" Näääeee..... kommer det från det intet ont anande barnet. Ok, det ska vi snart se om det stämmer. Matte släpper ut vovsen. Inte bara ser jag OM det hämtats glass utan även hur vederbörande glasstjuvar gått för att ta sig dit!!! Detsamma gäller de gånger när jag inte vetet om barnen tagit cykeln till skolan eller åkt buss. Ut med flickorna och de markerar direkt var ungarna har varit och vägen dit. På två sekunder har jag fått svar på den frågan. Praktiskt eller hur. Inte ens husse kommer undan ... "Var är husse?" säger matte när det är mat eller telefon. Som små spjut markerar de direkt var han befinner sig! Visst är det praktiskt? Inget undgår dessa damer inte. Kommer ihåg en incident från i vintras. Tidigt en morgon släppte jag ut dem som vanligt för morgonkisseriet. Fullt drev gick igång redan i trappen ner. Flickorna fullkomligt kastar sig mot källardörren som går upp. En tiondels sekund senare flyger det ut en vildkatt från källaren med två sjövila jägare i bakhasorna. Den katten har aldrig återvänt till trädgården kan jag meddela. Detta är en helt förvildad katt som ingen äger. En stor beige/orange flicka tror jag. Har sett den i åtminstone 7-8 års tid. Hon bor i min gamla sommarstuga (hål i golvet in) och håller helt fritt från gnagare där, toppen. Hon har bäddat så fint i en gammal 70-tals plysch soffa.

Tänker på henne ibland när det är hiskligt kallt och snön ligger. Inte lätt att fånga byten då inte... Hon är dock så skygg att det inte går att närma sig henne på mindre än 50 meter. Vill inte börja "stödmata" henne heller. Är rädd att jag rubbar hennes naturliga överlevnadsstrategi då. Hon är jättefin och STOR så jag tror inte att det går någon nöd på henne men visst går tankarna till henne ibland, speciellt vintertid ....

Tja, det var en parentes i sammanhanget Nu ska jag ut och putsa köksfönster. Vi satte upp en byggnadsställning igår och bytte ett tiotal tegelpannor. Då gäller det att passa på att tvätta fönsterna som jag aldrig kommer åt annars.

Ha det gott och var rädda om er.

Monica med vovs.

Semester igen

2009-08-23T12:27:00.028+02:00

Fast nu är det bara en vecka. Jätteskönt i alla fall. Fru Levander vill gärna åka ut med husvagnen åtminstone några dagar. Dessutom har densamme spanat in ett nytt förtält som hon absolut bara måste ha.. så det så! Det gamla (på bilderna här) börjar ha gjort sitt och spricker lite här och där samt att dragkedjorna börjar gå sönder.

Men hallå där!!!! Skulle inte ni vakta vagnen? Det kan man väl inte göra sovandes heller?

Tja så här brukar det se ut när vi far ut med husvagnen. Vovsen älskar campinglivet. Mycket nya intryck och spännande dofter. Som synes är de dessutom väldigt avslappnade trots alla ljud runtomkring. Hundar som skäller, barn som leker, skateboardåkare, radiostyrda bilar precis framför tassarna på dem och gud vet vad! Märkligt eftersom de kan skälla på cyklister hemma.Vi ska inte tala om tomma släpkärror som skramlar!

Herregud vad du håller på matte.... Gå och sätt dig och ta det lugnt.

Vi passar husse

Blöta handdukar på tork överallt.. Dessa bilder är tagna på Skara sommarland. Vi bodde perfekt med knappa 10 meter till skogen där det fanns massor av gångstigar. Det fanns dessutom rådjur. Husse och vovsen stötte upp en råbock som låg och tryckte. Gissa om damerna gick igång på morgonen!!!

******************************

Ha en fortsatt trevlig söndag

Matte & campinghundarna

Ny medlem i Levander klanen

2009-08-22T10:27:00.019+02:00

Denna ljuvliga lilla uppenbarelse heter Perchwater Hope'N'Glory

"Troja" och ägs av min syster med familj. Det finns väl inget så gudomligt sött som valpar av spanielsläktet? Jag har ännu inte haft förmånen att bekanta mig personligen med den lilla damen men inom kort står jag nog på furstukvisten med kameran i högsta hugg! Försök bara hålla mig därifrån....

Jag vill INTE..

2009-08-14T10:23:00.023+02:00

Vara med på bild säger jag ju!!!

Herregud att hon inte fattar människan...

Ok, EN enda då sedan får det vara bra.

**************

Kunde inte låta bli att lägga ut bilderna ovan. Kan man vara mer demonstrativ än så? Nej, tror inte det... haha.

********************************************

Idag är det ingen höjdardag för fru Levander ska erkännas. Ett brutalt ingrepp igår eftermiddag har fått mycket smärtsamma följdverkningar med betoning på VÄRK! Det hela började i onsdags när jag tyckte mig fått något skräp mellan tänderna. Efter mycket kämpande släppte det plötsligt. Eller det och det... En halv kindtand ramlade ut ur munnen på mig! Trodde inte det var sant. Är jag inte lite för ung för att tappa tänderna? Visserligen har jag något diffust minne av att jag bet i en benbit för ett par månader sedan och att det knakade till men sedan hände inget mer. Det gjorde det med besked nu!

Insåg att detta naturligtvis inte var bra och behövde åtgärdas snarast. På torsdag morgon började det dessutom att värka rejält. Mat och dryck var inte att tänka på. Sagt och gjort. Fattade mod och ringde min tandläkare.. som var på semester... attans också. Inte tusan kunde jag gå över hela helgen med detta. Nu hör det till saken att jag lider av tandläkarskräck framför allt när jag inte vet vad som väntar mig. Här var jag alltså tvungen att kontakta en för mig okänd tandläkare för någon typ av ingrepp som jag befarade skulle bli smärtsamt. Det blev det också.. Det visade sig att tanden var så illa skadad att den inte skulle gå att bygga upp igen. Tackar för det. Vad som då återstod var utdragning. Jag hade nästan befarat denna diagnos. Kände hur kallsvetten började komma i hårfästet och i handflatorna. -Ös på med MASSOR av bedövning - sa jag. Jodå, denna mycket sympatiska kvinnliga tandläkare lovade att jag skulle få så mycket jag behövde. Hon såg naturligtvis skräcken i mina ögon. Kände hur det stack till sisådär 5-6 ggr. Efter en lite stund kom så borreländet fram. Hon skulle klyva tanden i tre delar för att lättare kunna plocka ut var rot för sig. Usch.. en rysning gick genom kroppen. Jäklar så utlämnad man är liggandes i en tandläkarstol med två människor över sig som tar garnityret i besittning. Dessutom är man fullproppad med mängder av olika instrument vilket gör det omöjligt att försvara sig. Alltså borr i tand. Fru Levander -aaaaaaj- borr bort! En kniv skar genom käken och upp i hjärnan kändes det som. Tillbaks till bedövningssprutan alltså. Detta scenario upprepades 4-5 ggr till. Vet inte om kvalitén på bedövningsmedel blivit sämre de senaste åren eller om jag är utrustad med ovanligt många nervtrådar. I vilket fall som helst tömde jag väl förrådet för dem. Tydligen slutade jag andas när hon borrade varför det blev en del avbrott i behandlingen. - Du måste andas- sa hon vid flera tillfällen. -jasså - säger patienten dumt. Jag fick några "flashbacks" från historier jag hört om fångar som torterats genom att man borrat sig ner i tänderna utan bedövning. Stackars satar. Nåväl, några rötter avlägsnades till slut med ett knastrande ljud i käkbenet. Rot nr. 3 verkade däremot att göra ett våldsamt motstånd. Till slut hör jag vad jag längtat efter att höra sedan dagen före. -Nu är det klart-. Puuhhh... Aldrig är man väl så glad att få betala som efter ett tandläkarbesök. Då är det ju över.. trodde jag i min enfald...pyttsan. Glad i hågen lämnade jag mottagningen lite halvgroggy. Halleluja inga smärtor. Nej tacka sjutton för det, jag var ju bedövad med 12 bedövningssprutor!!! 3 timmar senare var fru Levander inte lika sprudlande kan jag meddela... Eftersom fru tandläkare avrådde från värktabletter som innehöll blodförtunnande medel fanns ingen större hjälp att få i detta hem. Summan av kardemumman är. Jag har haft en h...tes värk hela natten och bara slumrat sporadiskt. Från 4 har jag varit klarvaken. Vänster ansiktshalva känns som om jag gått 20 ronder mot Mike Tyson. "Unnade" mig två värktabletter i morse, härligt. Nu kan det väl bara bli bättre...hoppas jag. Fast tusan vet när jag kan börja äta som "normalt" folk igen. Känner att t.ex. äpple och morötter står långt ner på fru Levanders matlista just nu.

Hoppas ni alla där ute får en fin helg UTAN tandproblem.

Monica & ett par långörade praliner.

Fel på något

2009-08-11T21:32:00.014+02:00

I cyperspace alltså! Har försökt att lägga in ett härligt badalbum med damerna men lyckas inte av någon outgrundlig anledning.... grr.. Avskyr när tekniken stoppar mina idéer. Dessutom verkar tangentbordet att ha fått fnatt! Tidvis vägrar mina bokstäver att komma på pränt. Usch så trött och irriterad jag blir...

I alla fall så kan jag ju nämna (om jag nu aldrig lyckas med mitt bildprojekt) att helgen ägnades åt bad för både oss och flickorna (lördag). Vi hade det underbart och damerna njöt (som alltid) av böljan den blå. Här snackar vi vattenpassion på HÖG nivå. Läste någonstans att man i Italien utbildat räddningshundar för badstränderna. Flera liv hade antagligen räddats tack vare detta. Undrar om vi kanske kan ha en ny karriär på G här... Här hämtas nämligen ALLT till land som matte eller husse ber om. Zelda lyckades med konststycket (för ett par månader sedan) att apportera en båt!!! Jo det är sant. På en kvällstur ner till havet en ljummen kväll släppte jag Zelda. - Ta dig du ett dopp stumpan- sa matte medan Clara hade lite toalettbestyr att stå i.

Glad och lycklig hördes skutt och plask. Väl ute på böljan den blå hittade stumpsan ett blått rep som låg och flöt. Kan man ju inte motstå... Zelda greppar repet och simmar in mot mig. Nu kommer det även en orange boj efter henne samt efter den en mindre båt!!!!!! Hoppsan!!!

-NEJ,NEJ... STOPP Zelda- Ojoj, matte inser att det blir bad även för henne. Lyckades dock få tillbaks båten på ursprunglig plats till slut nu lite säkrare förankrat i botten. Puhhh..

Lite kantarell plockning blev det också i helgen. Eller lite och lite.... Det blev en väldig massa för att vara i våra trakter. Hela söndagens eftermiddag blev därmed en svamp-rensnings-dag i guds fria natur. Halleluja nu är vintern räddad! Bilderna ovan visar en del av våra vedermödor.

Tror föresten att vi har en kantarellvovve i huset. Clara mumsar glatt i sig skogens guld. Kan hon månne bli en en kantarellhund? Hade hellre sett henne som en tryffelhund förstås men den varan finns ju inte direkt i våra trakter.

Nej, nu är det dags att "call it a day" och krypa till kojs.

God natt

Monica & vovsen

Zelda har blivit döv....

2009-08-02T12:21:00.013+02:00

Fast bara ibland ...

Hon verkar dock ha en utmärkt hörsel när det så passar hennes kungliga höghet!!

****************************

Vete tusan vad som flugit i henne. Den senaste tiden har hon varit lika trotsig som den värsta tonårsungen. Kan inte påminna mig att det finns något som heter 3-års trots i hundvärlden. I alla fall så driver hon tidvis sin matte till vansinne. Vi pratar nu främst om inkallning på kvällarna. Dvs. när flickorna släpps ut på en sista kisserunda inför natten precis innan jag går och lägger mig.

- Vänta lite matte. Jag kommer strax. Jag måste bara kolla upp så att allt är i sin ordning här utanför innan vi går och lägger oss. Förstår du inte vilka faror som kan gömma sig här?-

Matte har ingen som helst önskan att "vänta lite"... -ZELDA, HIT NU!-. Adrenalinet stiger till alarmerande nivåer samtidigt som matte inser att hon naturligtvis inte är speciellt lockande att komma till. Grrrr morrrr... Iklädd nattsärken och de skor eller tofflor som står närmast dörren, vilket brukar resultera i husses 45:or, hasar sig matte nedför trappen med livet som insats i hällregn!! Hasandes över gräsmattan är matte just nu INTE att leka med vilket naturligtvis även hennes kungliga höghet inser...

- Oops så arg du ser ut, matte. Jag som bara försöker skydda "flocken" från alla farorna här ute. Jaja, du får väl ta över då-

-GÅ IN NU- Ryter matte med sammanbitna käkar. Snabb som en vessla rusar damen mot dörren där syrran snällt sitter och väntar, rädd för att mattes vrede ska drabba även henne.

Här förkastas helt och hållet de senaste 30 årens metodik inom hundhållningen "positiv förstärkning - negativa handlingar ignoreras-uppfostran". Glömt är alla kurser på brukshundklubbar, alla föreläsningar, konferenser samt alla böcker matte slukat i ämnet, vilket nog är en del.. Nu gäller ren och skär "rålydnad" utan en endaste Frolic i sikte!!

Ja vi får sannerligen hoppas att detta är en övergående "fas" annars får jag väl tänka till lite..

Annars allt lugnt på hemmafronten. Vovsen ligger dekorativt utslagna på gräsmattan som matte klippt 2 ggr i helgen. Är hon inte klok? Nej, antagligen inte... men det var för blött för att köra "uppsamlaren" vid första klipptillfället så det gjorde jag igår. Toppen gödning för allehanda växter. Speciellt när det blandas med kaninernas slutprodukter.

Ha en fin söndag och

Carpe Diem.

Matte & långörade praliner.

Visst är hon bedårande söt...

2009-07-27T18:09:00.009+02:00

Mattes älskade lilla cholkadpralin..

Jag får säga så eftersom jag inte är ett dugg partisk!!!!!

***************************

Vet ni vad höjden av lycka är? Det är att komma hem efter jobbet och se två små spanielhuvuden kika ut genom köksfönstret när de hör bilen. De ser så bedårande söta ut där i fönstret att jag självklart förlåter att de förstör fönsterbrädena. Har tänkt så många gånger att jag borde ta ett kort men jag har ju inte kameran med till jobbet.

Väl inne utbryter det en serenad från främst Zeldas sida. Hon kan nämligen prata!! Jojo det kan hon visst det. Själva översättningen av "snacket" jobbar jag med.. Det låter ungefär så här - Woooowoooaue- Alltså lite med en varglik touch. Hon kan yla som en också. Antagligen hade hon skrämt skiten ur en renrasig varg, lillstumpan ..haha..

När Clara blir exalterad/glad springer hon genast och hämtar något att bära på. Det kan vara allt ifrån en fotboll som sett bättre dagar till ett ben eller (absolut förbjudet) mattes skinnhandskar!! Allt kan man nämligen bära på. Lite pinsamt när hon som valp plockade ut smutstvätten ur tvättkorgen och bar ut på gräsmattan. Inte så jättekul när en medlem i familjen ropar

"- Är inte det här dina trosor-" samtidigt som någon passerar på vägen utanför..hmmm.... Har numer lock på tvättkorgarna kan jag meddela. Lite annat smått och gott har man också hittat på tomten förutom lillhusses gosedjur och vedträn. Vad sägs om div. verktyg från källaren inkl. ett paket häftklamrar, träslev från diskmaskinen, hundarnas pläd, tandkrämstub, ett av mina svindyra läppstift!! och ..you name it.. Ska väl i sanningens namn säga att detta var valpförsyndelser. Numer vet de faktiskt vad de får ha och inte förutom kanske de oemotståndliga skinnhandskarna... Däremot har de aldrig, inte någon av dem, brytt sig om skor vilket jag finner lite märkligt. Vi har nämligen aldrig "talat om för dem" att det är NO, NO vad gäller skor. Andra grupp 8 vovs som jag känner är ju ofta oerhört förälskade i just skor.

Nu är det så finurligt inrättat att man ju inte KAN vara arg på en hund av spanielsläktet. De har nämligen utseendet för sig, kan man säga. Jo då visst gormar jag i då och då när de inte vill lyssna på mig vid t.ex. kattjakt i trädgården eller då de skäller på något på vägen. Däremot har nog vår skapare lyckats extra väl med just hundar av spanielras. Inte någon normal människa kan ju undgå att se hur fruktansvärt bedrövad en hund av spanielrasen kan se ut när de får bannor. Här får man sanerligen tidvis stålsätta sig. Sedan är det ju också så att hundarna inget högre önskar än att vara sina ägare till lags. Glöm aldrig det!

Pussa era hundar &

Carpe diem

Matte till bedårande Clara-Bella & Zelda

Nonchalant vakthund

2009-07-26T11:34:00.020+02:00

Kolla in stilen på "vakthunden" Zelda!

***************

Vovsen älskar att ligga på granittrappen och spana. Här har de full koll på omgivningen så att inga stygga inkräktare kommer och hotar matte eller husse. Det var nog inte riktigt sant förstås... haha.. Den största risken besökare utsätts för är nog drunkning från alla pussar!!! Möjligtvis också några väl placerade tassavtryck på kläderna. Vita kläder är INTE att rekommendera för den som vill besöka detta hem. Jag undrar dock hur de skulle reagera om det kom in en helt främmande människa i huset när vi inte är hemma.... hmmm. Tror inte att Zelda hade gillat det.

Idag står lite finputsning av Clara på tapeten. Hon blev klippt igår och idag tänkte jag fixa till "övergångarna" lite. Hann inte det igår. Skönt att bli av med all päls inne i öronen och lättare för matte att hålla rent.

Fixade även alla 8 tassarna och 4 hasor framför tv:n på kvällen enligt löpande band principen.

Vet inte om de käkat gödningsmedel men jag tycker att just "tasspälsen" växer så in i bomben just nu.

På tal om det.. Vet ni vad de små rackarna gjorde i morse innan frukost? De förbaskade luspudlarna snodde ett halvt smörpaket som stod på vedspisen!! Hittade det noggrant renslickade pappret på golvet. Tror att de har delat "systerlikt" på bytet för hundmaten var inte så intressant som den brukar vara. Vanligtvis hinner jag knappt lämna köket förrän de är klara. Glufs, glufs.. på äkta spanielmanér. Idag plockade jag faktiskt bort skålarna igen eftersom bägge som sagt verkade nöjda.. hmm. Inget bakat idag alltså.... Får väl skylla mig själv men de brukar faktiskt inte göra så.

Måste ju bara visa er något. Mina flickor ska få en "kusin" i lite mindre format. Min syster med familj går i "väntans tider".

Kolla in detta. Det är valp nr. 4. Oemotståndligt söt eller hur? Jag har fått se en video av valparna. Totalt livsfarligt!

http://www.perchwater.se/pollys_valpar%2009.htm

Ha nu en skön söndag och ta hand om er. Själv ska jag skaka lite på Frolic burken på trimbordet nu. Då kommer nämligen två förväntansfulla tjejer att studsa upp på bordet från golvet samtidigt!!! Tokfior..

Carpe diem

Bellas och Zeldas matte

Till Far

2009-07-24T16:27:00.017+02:00

Dessa rosor tillägnar jag min far som just nu utkämpar sin största kamp i livet.

************************

"Vi fixar detta också Far"

************************

KRAMAR

Din äldsta dotter

Monica

Lata jakthundar låter katten göra jobbet!

2009-07-05T11:37:00.020+02:00

Här ska ni få se något lustigt... Jag vill dock varna känsliga läsare! Vår katt, Tusse, är en hejare till musjägare. Ja även andra typer av smågnagare faktiskt också råttor!!! Han är allt annat än snål med sina byten. Han fångar dem och bär hem dem till hundarna!!!! Jo det är faktiskt sant. Jag har ingen aning om varför.... kan inget om kattpsykologi. Här nedan följer en liten bildsekvens som jag lyckades fånga. Bildkvaliten är urusel. Hann inte ställa in kameran så ni får ta det som det är.

Här har han lämnat av sitt byte till hundarna. Naturligtvis snor Zelda det framför nosen på Clara. Samarbetspartners. Här gäller det att hålla Clara på avstånd.

Hoppsan.... den springer iväg....

Oj... Den anfaller mig....

Jag får peta lite på den med tassen

Bäst att ha koll på den där gynnaren. Han verkar snabb som en...ja just det.. mus!

*************************

Ja, som alla kanske förstår så slutade inte denna saga speciellt lyckligt för musens del. ... men väl för Zelda. Undrar om hon har lite katt i sig ?

Ha en trevlig söndag.

.....................................

Over & out

Monica

Nästa blötdjur...

2009-07-03T14:00:00.000+02:00

Clara-Bella får sig en dusch i värmen Mmmm ... så svalt och skönt

Ännu en varm härlig dag på västkusten och det blir nog mer pyssel än regelrätt arbete. Men, men HALLÅ Monica - Det är väl precis det semester går ut på......... Att göra ingenting alltså !!!

Husse monterar just nu en magnetisk kattlucka i hallväggen. Eftersom vi inte har ett hus som är byggt efter Svensk byggstandard så blir det till att improvisera en del. Han är van vid det, husse. Ja, det är faktiskt matte också. Man måste vara hyfsat händig och uppfinningsrik när man bor och lever som vi gör.

Själv ska jag gå ut och fortsätta "greja" i husvagnen. Det är lite småmysigt att pyssla med den och drömma sig ut på äventyr... Man vet aldrig riktigt vad som händer på campingsemestrar. Vovsen brukar dra till sig folk i alla åldrar som brukar säga - (slicka i dig nu Maria!!!!)

- Ååååå så vackra och fina de är. De är väl sådana där utställningshundar - eller - Får lille xxx klappa dina hundar, de verkar så snälla och glada - eller -Dina hundar står/sitter mer stilla när du klipper och kammar dem än vad min man gör !!!!

Hoppsan - Märkligt han såg ändå tämligen normal ut, hennes make.. haha...

Ja, vi brukar dra till oss en del uppmärksamhet, framför allt från barn. En del jaktfolk kan man också stöta på.

Sedan finns det tyvärr andra hundägare som har sina hundar lösa UTAN någon som helst lydnad. Ett ofog som gör både mig och Zelda arga.. Framför allt är det ju ingen hit när mina flickor löper!!!

Nej nu har jag inte tid att sitta här och "dravla". Ut i värmen och fortsätt jobba. Bad blir det nog ikväll igen för två och fyrfota.

..................................................

Ska förresten se om jag senare kan få till några bilder från en lustig episod från igår ... Ja, det har med vovsen att göra....

Over and Out

Monica & vovs.

Dagens Miss wet ...

2009-06-29T15:51:00.004+02:00

Zelda poserar på sin "vanliga" utkiksplats avsvalkad efter en dusch med trädgårdsslangen.

*****************************************

Jodå de får allt bada i havet också men saltet tär "styggt" på pälsen så därför behövs det spolas med lite sötvatten emellanåt och trädgården är VAAAAARM.

Clara-Bella, det lilla yrvädret intar helst en position under någon buske eller i mattes rabatter... hmmm...

Här är fortsatt varmt, runt 30 g. och jag har precis kommit hem från en handlingsrunda i staden. Ingen hit i värmen kan jag meddela...

Turisterna har börjat inta "mitt Lysekil" men anstormningen kommer nog nästa vecka.

Ett kvällsbad intogs igår kväll och det var riktigt varmt. Runt 20 g. sades det. Tyvärr är här tjockt med brännmaneter så man får parera sina bad. I går kväll "fastnade" jag i havet p.g.a. de röda rackarna och maken fick lotsa bort mig en bit från vårt vanliga ställe för att komma upp på land. Tur att det var varmt i vattnet för det tog en stund.....

Fick en hel del skärsår från havstulpaner men hellre det än att bli bränd av maneter.

Funderar lite på vad som händer om flickorna simmar in i en brännmanet? Är mest rädd för nos och ögon. Tack och lov ger sig brännisarna ner på djupet när det blir varmare i vattnet.

Nu ska jag gå ut till 3-åringarna. Hörde precis att Söderling förlorade mot Federer efter en bra match.

Over and out

Monica & the summer girls !!

Hipp hipp hurra !!!!!

2009-06-28T11:53:00.014+02:00

För Clara & Zelda som fyller 3 år idag!!!

***************************

Idag firar vi flickornas 3 års dag. För damernas del bjuds det på gratinerade crêpes med köttfyllning... Fint ska det nämligen vara anser matte. Ja, jag vet - det är urfånigt men vovsen delar nog inte den åsikten!

I vilket fall som helst så skiljer sig nog inte denna söndag mot andra dagar under denna vecka. Här är nämligen VAARMT så in i bomben och då orkar man inte göra många knop... Tjejerna ligger utslagna hela dagarna, antingen ute i skuggan eller inne i hallen där det är tvärdrag och något så när svalt.

Vattenslangen används flitigt till både växter och djur. Det är nästan så att man längtar efter lite svalare väderlek...

Här är det löptider och vi är nu inne i höglöp åtminstone för Zeldas del. Inga större problem med det förutom att det drar till sig oönskade besökare... En besökare som varit här flera gånger tidigare. Har ingen aning om vems hund det är eller var han hör hemma. Husse försökte "spåra" vart han tog vägen igår utan framgång. Om någon som läser detta till äventyrs skulle veta var hunden hör hemma så är vi väldigt tacksamma om ni hör av er. Rastillhörighet vet jag inte men gissar på en blandning av bordercollie och någon typ av spets.

Han är svart och lite grå om nosen så jag gissar att han är lite till åren. Han är ungefär 10 cm. högre än mina springar och har en pälsstruktur som en hund av spetstyp. Han är väldigt skygg och springer iväg när tvåbenta närmar sig. Dock ej fyrbenta löptikar....

Det är lite otäckt för han springer på vägar med stark sommartrafik där vissa kör som galningar. Dessutom går jag ogärna ut på promenad med två löptikar när han finns i närheten.. Alltså om någon vet var hunden hör hemma - hör av er för allas skull, inte minst för hundens säkerhet! Någon orolig husse eller matte måste ju dessutom finnas någonstans....

**********************

Ha en härlig dag i värmen.

**********************

Over and out

Monica & 2 födelsedagsbarn

Kolla in snyggingen...

2009-06-13T12:57:00.007+02:00

Jajamen detta är undertecknad i egen hög person för sisådär 47 år sedan..... Tycker kanske att man kunde satt på mig nåååågot längre klänning!!!! Lite väl vågat tycker jag nog...

Ett avslutat kapitel & bröllopsdag

2009-06-13T09:00:00.000+02:00

En epok är nu över...... Det låter kanske större än vad det är men för oss är det faktiskt en epok som är över.... Vi har nu 2 "stora" söner som måste handskas med det tuffa livet. Lill-husse lämnade den trygga tillvaron på mellanstadiet i vår lilla skola på landet i torsdags. Nu tar han steget in i tonårslivet och börjar till hösten högstadiet på en skola med många tusen elever. Man kan kanske säga - från lantlig idyll och trygghet till stadens spänning och frestelser..... Men herregud säger ni.... Hur stor kan en skola vara i lilla Lysekil? Då kan jag meddela att den är väldigt stor.... Detta är en skola där högstadie & gymnasium är integrerade. Dessutom har Lysekil ett väldigt stort upptagningsområde vilket gör den till en ev de största skolorna i sitt slag i Sverige (var det åtminstone för ett antal år sedan). Tack och lov har vi "mellan-husse" Alex kvar i skolan ett år till på marinbiologisk linje som säkert ser till att lillbrorsan inte virrar bort sig allför mycket ... Alex har ju lovar mamma ....:-)

***********************************************

Bilderna blir större om man klickar på dem

Sommaravslutning på Bergs skola 09.

Michael är den svartklädde figuren längst bak

Hoppsan! Scenen tog visst slut... Men vad är det Michael säger till Alicia som får henne att se så förlägen ut?

Lite solosång... Gossen är inte direkt känd för att vara blyg......

Min vackra bröllopsdagsbukett som jag fick av maken i onsdags, liknande den jag hade när vi gifte oss för x-antal år sedan..... Tack så hemskt mycket!

Hundmänniska eller "bara" hundägare...

2009-06-07T12:37:00.007+02:00

Naturligtvis kan man ju vara både och men det behöver definitivt inte vara så.

Funderar en del på just detta begrepp "hundmänniska". Vad är det egentligen? En hundmänniska behöver inte vara en hundägare. Vederbörande kanske aldrig ens har haft hund eller ens umgåtts med hundar eller djur över huvud taget.

Om våra fyrfota vänner kunde uttrycka sig i tal skulle vi få ett enkelt svar på denna fråga. Eftersom så inte är fallet ska jag försöka mig på en analys vad gäller detta.

För det första är jag helt övertygad om att man föds med denna egenskap. Man kan alltså inte lära sig att bli en "äkta" hundmänniska.

Jag har levt med hundar på ett eller annat sätt i stort sett under hela mitt 48 åriga liv och därför också upplevt hur olika mötena varit mellan hund -människa. Visst skiljer det sig mycket beroende av hundens mentala status men kanske ändå inte så mycket som man tror...

Hundar och de flesta andra djur för den delen, uttrycker sig ju till största delen via kroppspråk ibland kombinerat med någon form av läte.

Samtliga andra djur av dennes art kan exakt läsa dess aktuelle artfrände. Tidvis kan detta naturligtvis även gå över artgränser.

Ska kanske inte fördjupa mig i just detta utan nu var det ju människans och hundens interaktion jag ville skriva om.

Tycker detta är väldigt fascinerande. Vissa människor har en väldigt avslappnad inställning till hundar. Man gör ingen stor sak av mötet. Man s.a.s. möts på ett avslappnat och naturligt sätt. Människan är lugn och odramatisk i sitt sätt att möta hunden. Hunden reagerar på samma sätt tillbaks. Både människa och hund känner sig trygga i mötet. Har sett detta även i fall av sk. problemhundar. Människan är lugn och säker i sitt "språk" och utgör därför inga som helst hot för den aktuella hunden som kanske har väldigt tråkiga erfarenheter i bagaget.

En "äkta" hundmänniska kan, utan att veta hur, direkt läsa av hunden även om denne befinner sig 25 m. bort. Vilken sinnesstämning, ev. hotbeteende eller rädslor hunden känner. Man förstår intuitivt hur man ska förhålla sig till mötet, om det ens blir något möte.. Kanske är det så att man bedömer att det inte behöver bli något möte. "Jag bryr mig inte om dig om du gör det samma mot mig". Detta brukar oftast resultera i att hunden, driven av sin naturliga nyfikenhet, tar viss form av kontakt till människan. Hundmänniskan inser då att detta får ta sin tid och låter hunden bli säker innan man själv gör något eller tar någon som helst kontakt med hunden.

En person som kanske är hundägare men inte hundmänniska klarar inte av att läsa / förstå dessa signaler.

Är som sagt övertygad om att vi föds med denna egenskap. Har man det inte i sig från start kan man naturligtvis teoretiskt lära sig det mesta men man kan nog aldrig på riktigt förstå vad det vill säga att kunna "läsa hund". Det är just detta jag anser vara en "hundmänniska".

En hundmänniska har ingen ålder eller social tillhörighet. Jag har upplevt 2-3-åringar som haft dessa egenskaper liksom vuxna män och kvinnor som aldrig vistats med hundar tidigare. Å andra sidan har jag träffat människor som är hundägare men inte kan läsa av sin egen hund/hundar och behandlat dem illa just därför, vilket är väldigt tragiskt.....

Som avslutning till detta inlägg vill jag betona vikten i att vara lyhörd och öppen. Det finns ingen frisk hund som vill vara en sk. problemhund. Något är med all sannolikhet fel och det gäller för den lyhörde hundägaren att ta reda på vad det är.

Nu ska jag sluta agera besserwisser och ta hand om mina springerflickor som definitivt inte har med detta inlägg att göra. Möjligtvis kan man kalla dem översociala och således helt värdelösa som vakthundar (fast vem vet....).

Over and out !

Monica

STORT Grattis

2009-06-03T19:00:00.004+02:00

Michael är tredje pojken från vänster i främsta ledet iklädd knallorange bälte!

***********************************************************

Till "lill-husse" Michael Levander som blev uppgraderad i judo under måndagen.!!!

Efter att ha missat ett par uppgraderingstillfällen p.g.a. skolavslutningar och sjukdom blev det så äntligen dags.

I måndags förärades Michel ett orange bälte vilket är oerhört välförtjänt. Han har kämpat och tränat i både vått och torrt och gått från klarhet till klarhet. Vi är självklart oerhört stolta över gossen och då inte minst storebrorsan Alex. som ju också normalt tränar men just nu lider av en muskelskada i ryggen vilket verkar ta tid att läka.

En lycklig och inte minst väldigt trött Michael kostade på sig sitt soligaste leende när det begav sig! Far & son har ju tillbringat hela helgen på träningsläger i Frövi där träningen varit minst sagt krävande för utövarna!

Nu är det sommaruppehåll - ja kanske inte just nu - för just nu i denna stund är det avslutning i en badvik med korvgrillning och div. lekar. Själv är jag hemma med vovsen som jag ett tag funderade på att ta med dit men tyvärr kom jag hem från jobbet för sent och jag anar att alla korvar är slut - tyvärr flickor... suck!!!

STOR PUSS & KRAM Michael från mamma, pappa, Alex & alla djuren :-)

Bara jag och djuren..

2009-05-31T10:00:00.002+02:00

Vi är ensamma hemma, alla djuren och jag. Resten av familjen är på judoläger i Frövi där det kämpas hårt vad jag förstår. Här hemma kämpas det väl inte så mycket med någonting. Vovsen och jag påtar i trädgården eller snarare jag påtar och vovsen ligger utslagna i skuggan. En idyllisk tillvaro med kvittrande fåglar och svaga brisar. Tusse katt har det inte lika idylliskt förstås... Han är ovän med skatorna som nu gaddat ihop sig och terroriserar honom. De är tuffa de där fåglarna! Antagligen har han varit uppe i träden och hotat skatbebisarna vilket man kan förstå inte är så populärt... Efter en varm dag i trädgården tyckte matte att vovvarna skulle få svalka sig lite. Sagt och gjort vi tog oss en tur ned till havet där flickorna fick bada . Oj, så mycket folk där var. Vi brukar vara hyfsat ensamma och vovsen kan vara lösa. Insåg att det nog inte var så populärt igår. Mycket folk och andra hundar. Tycker att man ska visa hänsyn i sådana situationer. Bara synen av en lös hund får många människor att vända och känna obehag. Det hjälper ju som sagt inte att mina damer är stora folk och barnälskare. Är man hundrädd så är man och det får man respektera. Det fick bli en dam i taget i havet för att ha lite mer kontroll. Att Clara-Bella är en hängiven badare vet vi ju sedan tidigare! Vad som var så jättehärligt att se var Zeldas fullkomliga glädjefnatt .... Hon studsade som en delfin i böljan den blå och apporterade flytande tångruskor och annat flytetyg till matte innan hon studsade tillbaks ut i havet igen. Zelda har tidigare varit en mer "värdig" baderska som lugnt simmat omkring och hämtat div. utkastade föremål. Detta var sannerligen badpassion i dess verkliga mening. Härligt att se hur lycklig hon var, lilla hjärtat. Jaha - matte då? Jo då även matte tog sig ett premiärdopp. Iofs. med betoning på dopp men ändå!! Trodde faktiskt att det skulle vara mycket kallare än det var. Avsvalkade och nöjda traskade vi sedan hemåt och fixade lite käk. En härlig dag som det ser ut som det blir en upprepning på idag. Nu ska jag gå ut till mina små hjärtan som redan ligger utslagna under gullregnet.

Nedan lite bilder från blomsterprakten här just nu.

Pst. Klicka på bilderna så blir de större!

Gullregnet i full blom Jodå, det är en hund där inne i grönskan.

Tittut!

Ha en härlig dag!

Over and out

Monica & flickorna

Man behöver inte vara elak..

2009-05-19T19:09:00.027+02:00

Mattes lilla blomsterflicka, vackra Clara-Bella.

Faktum är att jag den senaste veckan retat mig på hur människor bemöter varandra i hundvärlden. Detta trots att alla har ett gemensamt intresse i just hundar. Hur går det ihop? Självklart finns det i vissa fall avundsjuka men det ligger så mycket mer bakom. Vad är det som gör att så enormt stora shismer utspelar sig i just hundvärlden? Och, nej jag pratar INTE om det det stora, 3:e världskriget i collievärlden. Det kriget är sannerligen ämne för en hel "Kongress" i dagsläget... Oerhört tråkigt tycker jag. Kommer collien att göra en springer tro?? Dvs. en uppdelning i working and showing? Ja, den som lever får se... Undrar hur många som i så fall kommer att valla får med sina "working" hundar???? Personligen förstår jag inte varför man inte kan vara både vacker och "duktig" Ska inte fördjupa mig i detta infekterade ämne MEN enligt mig finns det inga motsättningar vad gäller detta. Tycker nog själv att mina flickor har bevisat något i denna fråga. Nog om detta i dagsläget!

För att inga missförstånd skall ske vill jag från början nämna att inlägget (nedan) inte har ett dugg med mig, mina hundar eller någon jag personligen känner att göra utan endast var något jag råkade bevittna, vilket jag anser illa nog.

Jag är alltså något irriterad över hur erfarna och luttrade uppfödare bemöter nya valp/hundägare på antagligen dennes första hundutställning i livet!! Möjligtvis kommer inte den luttrade ihåg att denne själv varit nybörjare men då är det sannerligen dags att luta sig tillbaks och skämmas en smula när insikten kommer.. Att uttrycka sig på det vis som vederbörande uppfödare gjorde kommer endast att leda till att förstagångsutställaren åker hem med oerhört tråkiga erfarenheter och antagligen aldrig vill uppleva detta igen... Vad har man då åstadkommit eller vunnit som uppfödare? Självklart inte ett smack...... För ordningens skull skall nämnas att jag aldrig hört något dylikt tidigare och man kan ju sannerligen hoppas att det var en engångsföreteelse. Inte desto mindre sårade detta en människa oerhört som säkert försökte så gott som vederbörande kunde. Det finns inget annat att säga om det här än, skäms på sig !!! Måste nog säga så här i efterhand att jag ångrar att jag inte agerade... Man får sannerligen ha rejält med skinn på näsan i denna - vår allas - härliga hundvärld ! ________________________________________________________

A. Strindberg "Det är synd om människorna". ________________________________________________________

Over and out Monica & mina ljuvliga springerflickor

Larv

2009-05-12T16:40:00.002+02:00

I lördags kväll Bestämde jag mig för att - YES !! vi kör .... Hundutställning i Larv alltså.

Clara-Bella var/är nytrimmad, nybadad och i strålande kondition. Tycker kanske aldrig hon varit så vacker, lilla hjärtat!! Fanns alltså ingen anledning att inte åka och visa upp sig.

Och visst charmar hon såväl hundfolk som besökare och tydligen dessutom valpar och hanar.. kanske dock inte alla domare skulle det visa sig... hm.

Bella har hittat en jättesöt whippetvalp som hon tycker verkar kunna vara en kul lekkamrat. Se hur hon obemärkt väldigt försiktigt ålar sig fram från matte till valpen någon cm. i taget (låg vid mina fötter från början) när matte är upptagen med att se vad som händer i ringen!! Busfrö

Clara-Bella var alltså på strålande utställningshumör som vanligt. Hon tycker detta är så jättekul och då är det naturligtvis väldigt roligt att ställa henne.

Vädret var kanske inte det mest idealiska. Det blåste kallt så in i norden att tältet inte var att tänka på att få upp. Tack och lov var det uppehåll i alla fall!

Efter låång väntan var det så äntligen dags för tikarnas bedömning för dagens domare, Ray Smith från U.K. Det visade sig snabbt att Mr. Smith inte var en man som slösade på "röda" band inte! Här åkte tikarna ut på löpande band med 2:or !!! Trots min relativt korta och i sammanhanget lekmannamässiga springererfarenhet vad gäller utställning (haft ESS sedan -98) tedde sig detta väldigt missvisande. Tyckte faktiskt själv, och flera med mig att det var mycket hög kvalité på hundarna som "åkte ut" och då menar jag faktiskt samtliga dessa tikar i klassen. Tror det var 8 eller eller 9 tikar i ÖK som fick lämna tävlingen med 2:or inkl. min Clara trots hyfsad kritik......hmm. Lite tråkigt tycker jag när konkurrens sållningen sker redan i kvalitétsbedömningen trots att domaren inte ämnar placera dessa hundar senare.

Ja, jag vet att sådant händer och det är inget att hänga läpp för. Clara föll inte Mr Smith i smaken helt enkelt och vi går vidare och tar nya tag. Det är lite av ett lotteri, den här sporten. Ena dagen en fin placering med ett CK och andra dagen ut med en 2:a i kvalité.

Vi hade en trevlig dag trots allt fast det var väldigt kallt i vinden och det blåste tidvis halv storm. Vi träffade på en hel del bekanta även i andra raser. Jättetrevligt och grattis till era resultat och placeringar.

Over and out

Matte & vackra Bella

Trädgård & bad

2009-05-02T10:00:00.002+02:00

Ännu en solig vacker vårdag i Lyse. Jag har tusen projekt igång samtidigt i trädgården, precis som vanligt så här års med andra ord... Ett eftersatt underhåll av div. rabatter och kryddträdgård ger tusenfallt mer jobb än det borde.... Tja, inget att hänga läpp för. Lite i taget så ska det nog bli ordning på torpet framöver. Jag har ju dessutom fantastiskt sällskap i form av två långörade damer som inte försitter några tillfällen att pussa matte när hon sitter i lämplig nivå på marken och rensar ogräs. Oooh.. en kall nos i nacken!!! Slafs slafs.. I eftermiddag tänkte jag att Clara-Bella ska få sig en tvätt eller snarare dusch samt lite efterföljande tassvård och kanske klippning. Får se vad tiden räcker till för. Det är inga problem att duscha någon av vovsen men Bella har inte riktigt samma tålamod som Zelda i duschen. Allt ska gå fort i Bellas värld. Hon är inte den njutningsfulla divan som Zelda är när det kommer till ompyssling. Nedan några bilder på Zelda-prinsessan i duschen. Visst kan man se hur hon njuter ? Psst.. Om man klickar på bilderna ser ni Zelda i jätteformat...

Prinsessan Zelda i duschen Damen njuter i fulla drag och sitter blixtstilla under tiden balsamet får verka. Jag kan faktiskt lämna henne ensam i duschen och gå till ett annat rum i sisådär 10 minuter. Hon sitter på exakt samma plats när jag kommer tillbaks.

Tjenare matte. Du är väl inte redan färdig ?

Tänkte väl det...

Mmmm så myyysigt.. Dags att återgå till näringarna dvs. trädgårdspysslet med girlsen..

Ha en fortsatt trevlig valborgshelg !

Over and out

Monica & långöron.

Jag är helt värdelös!

2009-04-20T20:04:00.000+02:00

Vill bara från början nämna att detta inlägg inte har ett dugg med hundar att göra!

Nu ska vi bli lite personliga....

Faktum är att jag börjar fundera över "what´s wrong with me"?

Efter att ha lyssnat på 30 kollegor och 40 vänner som bara älskar DET som jag inte fattar, undrar jag...

Naturligtvis talar jag om skidsemestrar.

ALLA åker på minst en veckas skidsemester per år i min omgivning. Varför det? Var tusan ligger tjusningen i det? Fattar inte..

Nu ska jag då berätta om vår familjs ENDA gemensamma skidsemester och i mitt fall sista..

*********************************************************

Jo då man måste ju ge det en ärlig chans så jag gick för skam skull med på att åka till Sälen för kanske 5-6 år sedan.

Vi, dvs. maken, jag och bägge sönerna samt min svägerska med familj hyrde två stugor i Sälen. Jättefina rymliga och mysiga stugor med öppen spis.

Hundar var inte tillåtet så vår kille lämnades av hos mor och far som just då bara hade en collietik i huset vilket han (och hon, Fia) älskade. Hon såg upp till honom och han såg det som sin uppgift att beskydda henne, perfekt med andra ord och så praktiskt när resp. familj behövde hundvakt.

Däremot följde svägerskans och svågerns briardtik med oss upp.

Konstigt - nu kom det ändå in lite hund i detta!!!

Åter till vedermödorna med skidsemester...

Dag 1: Kl. 9 avfärd till skidbutik och hyrning av div. utrustning. Inte sjutton var det bara att komma in och fråga efter ett par pjäxor (eller promenadskor för månen som de mer liknade...) i strlk. 38 inte!

Jag lämnade över frågan till expertisen vilket skulle visa sig ödestigert.....

Även skidorna fick de snällt fixa fram eftersom jag naturligtvis hade noll koll även vad gäller detta. Fattade aldrig riktigt förstås vad en persons vikt hade med saken att göra? En sådan känslig fråga vill man ju ogärna svara på i en offentlig skidbutik inför 50 kunder...

Ok. hela sällskapet fick sin utrustning och nu skulle man ju kunna tro att det bara var att åka.

Ack vad jag bedrog mig!!

Nästa anhalt var införskaffande av div. liftkort. Jaha.. det går väl lätt och smidigt.

Expedit (E) -Vilken typ av liftkort vill ni ha ?

Den vane skidsemestraren (Dvs) - Tja varför inte ett kort som vi kan åka lift med.

E - Ja, men ska ni ha en dagars, tvådagars osv?... . Vilka liftar ska ni använda? Hur gamla är barnen? Vill ni ha familje liftkort? mm. mm mm.

Dvs - Ingen aning... (jo, jag vet hur gamla barnen är men that´s about it). Vad rekommenderar ni?

E- Ja, det beror ju på hur mycket ni ska åka och i vilka liftsystem?

Dvs - Ingen aning, vi har aldrig gjort detta förut. Vi kanske inte pallar mer än de enklaste barnbackarna.

Där totalt blottade vi alltså vår okunskap om denna företeelse inför samtliga övriga skidresenärer.

E (Nu något stressad av den växande kön bakom oss) Gav oss 4 kort men jag fattade aldrig riktigt var och hur de gällde. Skit samma så länge de funkade i barnbackarna.

Ok. I vilket fall så kom vi långt om länge till backsystemen. DU MILDE !!! Så branta de var!

Maken och jag hade bokat en privat instruktör och yngste sonen skulle gå i skidskola. Äldste sonen ansåg sig inte behöva sådant tjafs som lärare eller instruktörer utan slängde sig genast in i liftsystemens värld och föravann upp i det blå till mammas fasa!!!!! Jo, han hade lite erfarenhet sedan tidigare men det litade jag ärligt talat inte riktigt på....

I detta läge hade jag lyckats kränga på mig månlandarpjäxorna och stod stel som en pinne dels inför åsynen av dessa gigantiska backar som kallades barnbackar men också för att man kan ju faktiskt inte gå i dessa stela månskor!!

Blotta tanken att skidorna skulle på och Monica skulle fara iväg upp på någon pinne i himlen och sedan komma ner igen på skidor fyllde mig med en outgrundlig skräck och fruktan för mitt liv!! Faktiskt så till den milda grad att jag insåg att jag behövde uppsöka en toalett omgående, helst den som fanns i den trygga stugan....

Efter att ha lämnat yngste gossen i skidskolan var det dags för maken och mig att träffa vår privata instruktör. Naturligtvis hade jag INGA som helst planer på att ge mig upp i varken lift eller backsystem! Jag var nöjd så länge jag inte ramlade omkull på slät backe (vilket jag gjorde ett antal gånger).

Visst är det intressant hur olika mäns och kvinnors uppfattningar är vad gäller benämningen "privat instruktör"? Själv hade jag en bild av en bildskön, solbränd yngling i 25 års åldern medan maken nog hade en motsvarande bild fast av kvinnligt kön.

Det blev en liten underbar jordnära tjej som nog definitivt inte motsvarade bilden maken hade..

Nu var det lika bra att lägga alla kort på bordet för min del. Jag berättade alltså helt utan omsvep att detta var ett katastrofalt misstag för min del och att hon kunde ägna dessa lektioner åt maken i stället.

Nej, tänkte S (vår härliga skidtjej) så lätt ska inte den damen komma undan inte.... Antagligen hade hon träffat ett antal hispiga "tanter" över 40 som betett sig likadant som jag!

På något märkligt sätt ingav denna unga S förtroende hos mig. Jag tror hon på allvar fattade hur vanvettigt vettskrämd jag faktiskt var :)

Hon bearbetade mig och min obefintliga skidåkning på ett fantastiskt sätt och utan att jag faktiskt kommer ihåg hur det gick till stod jag på 1:a avsatsen i den lättaste barnbacken på våldsamt darrande knän och krampande fötter i de vidriga månskorna...

Hur det gick till vete tusan ....men hon "lurade"mig att åka från någon typ av gummimatta mot henne!!!! Hon åkte alltså baklänges! Jag varnade henne att jag kommer att köra över dig och då dör du...... Det bet inte på S inte! -"Nej- det gör du inte, jag tar emot dig" sa hon.

HA... Jo du! Jag är 20 kg. tyngre, du DÖR, sa jag!

Hon dog inte kan jag meddela för alla som är oroliga :)

För att nu avrunda denna historia - Jo, då S tog mig till högre höjder och jag fixade samtliga backar upp till rött (tror jag det heter) men så fort jag kommit ned ville jag ta mig tusan inte upp igen...

Jag fann faktiskt inget nöje i det utan gjorde det enbart för att bevisa för mig själv att jag vågade.

INGA fler skidsemstrar för Monicas del inte!!! Resten av familjen tyckte det var jättekul, konstigt????

Nej, semestrar ska tillbringas i sol och värme nära hav då är den som bäst och mest njutningsfull i min värld.

Over and out.

Livsnjutaren Monica som inte gillar vinter :-)

Farliga dofter...

2009-03-30T20:00:00.005+02:00

Visst ser jag skräckinjagande ut?

Det var helt enkelt inte som vanligt i skogen....

*************************************

Matte, Zelda & jag var iväg på en liten skogstur för ett par dagar sedan. Inte för att det är så märkvärdigt i sig men just idag skulle det visa sig att allt inte var riktigt som vanligt.

Matte var på gott humör och gick och smågnolade lite. Vi gick upp för en liten skogsväg och anade nog vart hon hade tänkt sig att gå. Redan då, på väg upp för backen kände vi det....

Matte blev lite irriterad över att vi for fram och tillbaks och stretade i kopplen.

Hon tvärnitade och sa" Nu stannar vi och skärper till oss". Jaha det var det "goda" humöret det! Men matte känner du inte att det inte är som vanligt i vår skog? Nej, det verkade hon inte alls göra. Vi fortsatte så ett stycke till och vek av in i skogen. Nu kändes det ännu mer av det konstiga och matte blev än mer irriterad och fräste. "Hur ska jag kunna gå med er kopplade bland träd och snår när ni far fram som vildar och trasslar in er överallt?" Visst är det konstigt att hon inte märkte av hur annorlunda allt var?

Efter en bit till dök vi bägge två in samtidigt i en liten glänta och lokaliserade ett kranium av ett rådjur, mums, det luktade smaskens! Snälla matte kan jag inte få ta med den, sa jag. "Absolut inte" sa sura matte. Nej, inget kul får man ha inte....

Vi fortsatte en bit till där matte hittade en liten kulle som hon tyckte att vi kunde sätta oss på och beundra utsikten. Gud så larvigt!! Jag bara undrar, när har någonsin en springer spaniel varit intresserad av utsikten? Nej, just det.

Vi satte oss alltså ner alla tre på kullen (Zelda & jag hade ju inte så stort val heller...). Det var nog först nu matte fattade vad vi försökt tala om hela tiden. Att det fanns faror i skogen alltså. Man kan säga att det märkliga hade gått över i det obehagliga nu. Usch - vi var allt båda lite rädda faktiskt. Gnydde nog en hel del och tryckte oss lite extra upp mot matte. Vi sträckte på halsarna så långt vi kunde och vädrade våldsamt. En sådan märklig doft hade vi aldrig tidigare känt av. "Men tjejer ni ser ju ut som giraffer och frustar som grisar" sa matte. Hon hade vid det här laget fattat att vi inte kände av varken rådjur, älg eller hare. Så här hade hon aldrig sett oss uppträda förut.

Utan förvarning brakade det till inte alls långt ifrån oss och matte ryckte till. Äntligen förstod hon att här fanns något som inte brukade vara där för nu började vi bli riktigt skraja om vi ska vara helt ärliga. "Ok. tjejer vi går tillbaks igen då" sa hon. Vi tog oss alltså hemåt och tyckte nog att det var lite skönt att få komma in i "vår" trädgård hemma igen. Hoppas det läskiga försvunnit nästa gång vi går till just det stället i skogen ...

*******************

Hälsn. Clara-Bella & Zelda som nog inte är så tuffa i alla sammanhang.. ____________________________________________

Ni ska bara veta vad jag har funderat på vad det kunde ha varit som fick flickorna att bete sig så konstigt. Misstankarna var någon form av rovdjur, men vilket?

Vi har ju bevisligen haft lo djur här i närheten. Husse har filmat det med mobilen. Vi vet dessutom att det finns en stationär stam ett par mil bort. För ca. 10 år sedan gick jag på ett lo djur med min förre springerhane eller ska jag säga springervalp. Han var 6 mån. och matte som trodde att han skulle bli attackerad, flydde i panik med valpen under armen ur skogen.

Även uppgifter om enstaka varg har det funnits i området. Detta var nog min värsta farhåga och såg framför mig att vi inte skull våga släppa flickorna i skogen mer och att jakten skulle vara ett minne blott ... :-(

Jag kunde liksom inte komma på vad som annars skulle kunna skrämma eller få flickorna att reagera så pass mycket. Jag har aldrig sett det beteendet hos någon av dem förut.

Idag tror jag mig ha fått svaret på gåtan som förbryllat mig.

Flera grannar inom en radie av några hundra meter har oberoende av varandra siktat vildsvin i området. Detta är något helt nytt för oss. Vad jag vet så har det aldrig, åtminstone inte i modern tid, funnits vildsvin här. En helt ny doft för flickorna alltså.

Nu infinner sig genast frågan - Hur farliga är vildsvin för hundar? Någon som vet/stött på dem med lös hund? Mycket tacksam för info.

Än så länge är det väl ingen större fara på taket eftersom vovvarna är kopplade i skogen under ett bra tag framöver. Men som sagt jag vill gärna höra från er som är vana vid viltsvin i er omgivning, hur de reagerar på lös hund.

Over & out.

Monica & flickorna.

Vinter igen...

2009-03-27T11:52:00.019+01:00

Jaha - så blev det vinter igen i Lysekil... usch....

Här har nog kommit 15 cm under natten/morgonen. Tack och lov verkar det smälta bort i bra takt!

De enda som uppskattar detta är nog hundarna. Toppenkul att plöja fram med nosarna som plogbilar i allt det vita. Visst är det lite märkligt att det kan skifta så väldigt i väderlek. Igår tog jag en liten tur med flickorna i skogen och solen värmde så jätteskont där det var lä.

Hade för övrigt en toppendag igår. Fyllde x-antal år och fick en sådan jättefin uppvaktning av familjen. God mat & dryck och massor av paket! Bl.a en separat blixt till min kamera (ovan). Det är en trådlös blixt med miljarder funktioner så nu blir det att sätta sig in i bruksanvisningarna. Jag har saknat en bra blixt, framför allt när man fottar i stora hallar. T.ex. på hundutställningar eller i gymnastikhallar. Så nu måste jag alltså omedelbart bege mig till närmaste "stora hall" och testa!!

Jag är sådan typ av människa - måste testa allt nytt omedelbart. Inget tålamod här inte. Tror dock jag får vänta lite med jordfräsen kanske... Vet inte om det är så lyckat att köra den i snö! Första projektet blir nog i alla fall att montera en parksoffa. Den står just nu i delar i v-rummet. Jag har länge saknat en sådan men av någon outgrundlig anledning har vi inte kommit till skott och köpt någon. Kan nämna att vovsen tycker att det är väldigt roligt med alla kartonger och papper. Clara smet iväg lite obemärkt med en bit frigolit nyss... Hon tror visst att hon inte syns när hon "smyger" snabbt lik en vessla ut till nästa rum med stöldgodset, busungen! Och nu - är det dags för lite reklam! För alla er som ännu inte haft lyckan att äga en springer - läs detta:

Vill du ha en hund som har STOR personlighet?
Vill du ha en hund som alltid är glad och positiv?
Vill du ha en hund som kan vara med på ALLT du själv vill göra?
Vill du ha en hund som älskar allt, alla och livet självt?
Vill du ha en hund som anser "desto fler desto roligare"?
Vill du ha en hund som du kan jaga småvilt och fågel med och som dessutom är en mycket trevlig jaktkamrat och som håller sig i din närhet?
Vill du ha en hund som är alldeles lagom i storlek?
Vill du ha en hund som alla runt om dig berömmer för att den är så glad och tillgänglig?
Vill du ha en hund som är sagolikt bra och tålig vad gäller barn?
Vill du ha en hund som är väldigt lyhörd och har "the will to please"?
Vill du ha en hund som aldrig kommer att göra dig besviken?
Vill du ha en hund som är orädd och nyfiken?
Vill du ha en hund som har allt det där du drömmer om att en hund ska ha?

Skaffa dig en engelsk springer spaniel!

Psst.. springervalpar väntas. Kolla in: http://www.gastgifvaregarden.com/Aktuell%20valpkull.htm

Carpe Diem

Monica & flickorna.

Vårstädning

2009-03-22T12:20:00.008+01:00

Så här såg det ut förra året vid den här tiden. Hundarna får minsann hjälpa till i hemmet och städa upp efter sig.... Funkar väl sisådär skall erkännas!

Vi har ett underbart väder här idag och igår var det nog ännu varmare. Ska strax gå ut och pyssla lite till. Vi röjde rätt bra igår och det känns i kroppen idag. Likadant varje vår. Man tror visst att man är 20 och i toppform varje år.... Har tack och lov min trädgårdstraktor med släpkärra som underlättar arbetet en hel del. Tror dock att bromsarna börjar bråka..hm.. Brakade in i grinden till trädgården i går. Får nog tillkalla en serviceman i närheten. Husse, hjääälp !!!!!!

Har inte satt några fröer ännu i år. Ska titta igenom fröförrådet i boden idag tänkte jag. Jag brukar börja sätta fröer redan i feb. annars. Det har liksom inte känts så inspirerande att så när snön ligger kvar utanför...

Ja, vi får se vad det blir. Har ingen riktig koll på vad jag har i gömmorna.

Får ta med mig mina hjälpredor eller ska jag kalla dem "själpredor"...? De eller snarare Clara-Bella brukar sno mina plastkrukor när jag vänder ryggen till. Skinnhandskarna brukar också försvinna helt obemärkt. Ingen kan väl tro att den damen fyller 3 år i sommar!! Hon, det lilla kvicksilvret, kommer nog aldrig att bli vuxen... Tycker matte för övrigt är jättekul ..

Nej, nu slutar jag min session här och återgår till utomhus aktiviteter med flickorna.

Ha en härlig söndag och "Carpe Diem"

Monica & långöron

Vem är det egentligen...

2009-02-23T21:09:00.025+01:00

Som bestämmer över hundbenen???? Tja inte tusan verkar det vara "Über Stûrbmann-führer" Zelda i alla fall !

________________________________________________

Man skulle väl lugnt säga ett det kommit in en katt ibland .... ja, kanske inte hermelinerna då men väl ibland två springerflickor! I sanningens namn ska väl sägas att denna bild hade sett något annorlunda ut om inte matte varit närvarande med kameran.... Men Clara-Bella backar faktiskt när Tusse är på sitt allra busigaste humör och använder samtliga sina vapen - klor och tänder -. Däremot gör inte Zelda det och det är den lille kattligisten väl medveten om! Ibland tar han dock fel på hund men inser snabbt sitt misstag när damen fräser till .. Jag höll andan häromdagen när hundarna skulle få frukost. Damerna satt snällt vid sina resp. fyllda matskålar och väntade på "varsågod" medan matte satte på kaffet. Tycker det är nyttigt att de får vänta lite så jag brukar göra så på morgonen.

Plötsligt hör jag hur det börjar knapra bakom ryggen på mig i Zeldas skål. Var precis på väg att säga "FYYY Zelda" när jag vände mig om. Där satt Zelda så fint och väntade på sitt "varsågod" från matte medan Tusse helt fräckt stod och knaprade i sig Royal Canine kulorna 2 dm. från Zeldas nos!! Inte ett ljud kom det från Zelda men hon var nog lite orolig att ALLA kulorna skulle försvinna ner i Tusses mage....

Blev faktiskt lite fascinerad över att hon tillät det! Iofs. har jag sett att hon tillåtit Clara att i förbifarten "snika åt sig" några kulor ur hennes skål när jag inte varit snabb nog att sätta Clara vid hennes skål. Att hon även tillät Tusse, katt detta trodde jag faktiskt inte!

Zelda är ju som jag sagt en dam som vill ha ordning och reda i sin tillvaro och som styr upp busandet och andra oönskade störningar från främst Clara.

"Nej - Clara, nu räcker det. Tycker att du börjar bli lite för intensiv. Tänk på ett du är en vuxen springerdam nu som bör kunna uppföra sig värdigt utan att skämma ut oss"

De upphör aldrig att förvåna oss de små liven..

Tänk så spännande det hade varit om vi ändå kunde få större kännedom om deras inbördes kommunikation.

___________

Over and out.

Monica & flocken.

Ännu en utmaning

2009-02-06T13:30:00.025+01:00

Bermarks Oh-La-La

Dessa kommer ibland och det är nog bäst att "vara med" så att inte mina trevliga hundvänner försvinner! Denna utmaning kom från Ulla, kennel Hairbody´s och hennes beardisar. Måste säga att jag blev rätt nervös när jag fattade vad utmaningen gick ut på. Som jag fattade det skulle man publicera en bild från sitt bildarkiv och inte vilken som helst inte! Nej, det skulle vara en bild från mapp 6 och sedan bild 6. Oj, det kunde ju bli hur pinsamt som helst...... Inte sjutton vågar man "fuska" heller! Här hemma tas det kort på allt möjligt och omöjligt och jag har säkert många tusentals bilder i arkivet! Blev därför väldigt positivt överaskad när mapp 6, bild 6 i denna dators bildarkiv innehöll bilden ovan. Detta var min mors collietik "Lullis" som hade en mycket framgångsrik utställningskarriär under hennes tyvärr allför korta tid i jordelivet.... Hon tillhörde den "moderna typen" av collie som kanske inte helt är/var i min smak då jag föredrog den mer klassiska "gamla" typen. Man måste ändå säga att visst var hon en otroligt vacker flicka med en fantastisk pälsskrud! Tänk så många härliga hundminnen som kommer till ytan när man börjar tänka tillbaks... Massor av personligheter eller heter det "hundligheter" ? som framkallar en och annan tår i ögonen.... Må gott alla ni där ute och glöm inte "Carpe Diem" Monica & springerflickorna .

Ja, inte var det Claras fel inte...

2009-02-02T19:39:00.005+01:00

Inte mindre än 8 rådjur varav en stilig råbock - fixade Clara-Bella fram under lördagens jakt. Tyvärr så fick inte någon av de utsatta skyttarna något bra skottposition för duktiga Bellas framfart i skogarna. Husse (och resten av jaktlaget) är mäkta nöjd och stolt över damen som går så jättefint i jakten. Lagom långa utsök och mycket härlig spanielenergi uppvisar tjejen. Vi är dock bägge lite bedrövade över att hon inte fick något skjutit för sig. Ville så gärna att hon skulle få "utdelning" för sitt hårda arbete. För visst är det jobbigt för hunden att jaga både mentalt och psykiskt. Men det har jag ju redan nämnt... Väl hemma igen efter drygt 4 tim. och i mycket tuff terräng (vi bor ju i Bohuslän...) var hon nästan trött !!!!! Tja, kanske en liten stund i alla fall för det var inte värre än att hon snart kom bärande på en tom pet flaska och ville höra hur duktig hon var! Vi är rätt noga med det att alltid berömma storligen när flickorna hämtar ett föremål (vad det än månde vara) och snyggt lämna över det i mattes eller husses hand. Tror matte är ännu lite petigare här och vill att hunden sätter sig snyggt vid min vänstra sida och inväntar min hand samt TACK innan de får släppa föremålet. Zelda är jätteduktig på detta. På tal om lilla stumpan, Zelda. Ja, det blev ju ingen rådjursjakt för hennes del i helgen. Hennes matte tyckte nog lite synd om henne :-( Så vad gör man.... Jo, man låter henne göra något hon är suverän på, nämligen att söka av åkrar och ängar efter harar. Sagt och gjort. Först fick hon följa med matte och elda. Zelda är då eldvakt och får inte lämna sin position när matte går fram och tillbaks och hämtar eldbråte. Hon tar sin uppgift på största allvar och sitter snällt kvar fast matte nog är borta rätt länge ibland och att hon (Zelda alltså inte matte ....haha ) är lös utanför trädgården. Tyvärr fanns det inte någon endaste harpalt att uppbringa heller trots att vi sökte av flera åkrar. Däremot så är hon så suverän på detta!! Vi söker av åkrarna rätt ofta. Hon går så fint på handtecken: HÖGER/VÄNSTER/HIT och fullkomligt sprudlar av glädje när hon ser att hennes matte är nöjd. Visst ska vi tacka Frolic-tillverkaren en del också men vederbörande är ju inte alltid på plats... Stolt matte med sina härliga tjejer :-) Må gott // Monica

Äntligen...

2009-01-31T10:30:00.004+01:00

Clara efter rådjursjakt sep-07

__________________________________

Säger Clara... får jag komma ut i skogen igen och jaga.

Sjukdomar, operationer och löp har begränsat jakten i år vilket är lite tråkigt men inte mycket att göra något åt.

Husse och Clara-Bella gav sig av i morse ut med jaktlaget på rådjursjakt. Nu hålls det tummar och tassar (Zeldas då...) att vi får lite goda rådjurssadlar i frysen. Matte tänkte sig först att vara med men efter en rätt hård arbetsvecka var det underbart att få sova lite längre i morse.

Hemma är det ovanligt lugnt och Zelda är rätt låg :-( Hon blir alltid det när syrran försvinner. Enda fördelen är att hon fick komma upp till mattes säng i morse när "team Clara-Bella" stack i väg. Vi brukar tillåta det när endast en av dem ska få följa med ut på morgonkvisten. Allt för att de hemmavarande tvåfotingarna ska få sova en stund till utan skönsång och vargylande från nedervåningen. Zelda hon kan yla, hon... Du milde tider där sitter varggenerna minsann kvar. Matte och Zelda har alltså snusat så jättegott tillsammans i ett par timmar i morse och jag måste säga att det är såååå mysigt :-) Annars är detta bara tillåtet när vi är ute med husvagnen.

Just nu lämnar hon mig inte för en sekund utan uppsikt kan jag meddela. Glöm det där med att stänga dörren till toaletten...

Tänk om matte också lämnar mig, då går jag nog under av sorg .... :-(

Egentligen skulle jag vilja tagit Zelda på en längre promenix nu när det bara är vi två men jag vet inte ännu om husse vill byta hund så det är bäst att hålla sig hemmavid. Vi brukar göra så. Det är ju väldigt jobbigt både fysiskt och psykiskt för hundarna att jaga. De blir trötta fast det har aldrig Clara fattat.... Nej det lilla kvicksilvret skulle nog jaga tills hon stupade!!

Idag får Clara liksom hon gjort tidigare, jaga parallellt med grannens borderterrier hane. De går jättefint ihop och var och en hund sköter "sitt jobb" utan att bry sig om varandra. Det kan man väl ändå kalla för den "högre skolan" !! Trodde ärligt talat aldrig det skulle fungera från början... men, men jag underskattade mina vovvar.

Nej nu tror jag vi får göra lite nytta här hemma eller så gör vi något mycket roligare och passar på att köra lite lydnadsträning i trädgården, Zelda och jag. Först får jag nog gå och hämta lite ved och tända pannan i källaren om vi inte ska frysa ihjäl....

Over and out - Matte & Zelda.

Lurviga men ack så söta ....

2009-01-23T17:13:00.033+01:00

Lillhusse hade "picknick" med vovvarna under mellandagarna (jul-nyår) i ett underbart väder! För er som "förfasas" över hundarnas frisyr så kan jag lugna er med att jag trimmade dem en vecka senare. Fast visst är de söta även när de är lite lurviga? Stor-husse fick vara med ett tag och tog lite bilder. Bilderna blir större om man klickar på dem....

Men vad är detta???? Tjuvstartar lill-husse picknicken INNAN vi hunnit upp i skogen! Så där ja. Nu börjar det likna något. Tyvärr fick vi inte vara lösa eftersom vi löpte och det finns gott om presumtiva "fästmän" i området som tidvis är lösa. Attans tråkigt :-( Tja, så här ser våra kära jaktmarker ut. Mycket berg och ljung. Matte GILLAR INTE när vi springer i massa ljung eftersom det fastnar i pälsen och snabbt bildar tovor. HÄR finns det gott om hare och de lämnar även smaskiga visitkort efter sig... mums...

Jaha, ännu en vy från våra kära jaktmarker. Det finns många härliga pölar lite överallt att bada i dessutom! Nu blev ni allt lite avundsjuka....

Närbild med lill-husse i bakgrunden och slut på fotograferandet.- Kom nu lill-husse. Nu tar vi en sväng utan kamerablixtar-.

___________________________________________________________

Jo då, ett par timmar tror jag det blev av picknick. Det är ju lite annorlunda att gå här när damerna inte får vara lösa. Normalt sett är dessa områden förknippade med jakt. Nu är vi inte så intresserade av några terrier/springer valpar eller golden/springer valpar (hur sött det än kan bli) så flickorna fick snällt finna sig i att vara kopplade. Jättebra träning det också naturligtvis.

Jaha, det var julhelgen det.. Känner att jag får in inläggen i lite fel ordning här men "so what"!

Inlägget tidigare från My Dog är alltså senare än detta vilket kanske blir lite förvirrande men jag tror definitivt att mina presumtiva läsare har "alla tomtarna på loftet" så ni förstår säkert min ologiska logik, eller.... hmmmm.......

Kram fr. oss alla till er alla :)

Halv senil springermatte.......

My Dog 09

2009-01-08T19:43:00.004+01:00

Hoppsan - Här krockar vi nästan med domaren!! Zelda... STOP!!!!!

Vad i hela friden "mässar" matte domaren om här då?

Flickorna med tillhöranade matte, husse och lillhusse var på Mässan och My Dog i Göteborg i tisdags. Efter en del strul med parkering i ett lite avsides parkeringshus hittade vi vår ring och sällskap, Maria - Windcraft, Mia - Gästgifvaregården och Ulla - Hairbody´s. Jättekul att "äntligen" få träffas! Bägge damerna var alltså anmälda i ÖK. Dessutom skulle de bägge ingå i Windcrafts uppfödargrupp tillsammans med 2 Windcraft juniorer, Azze-Bazze och Sallie. Jättekul att få vara del av Marias första uppfödargrupp!! Inte behövde vi bli besvikna heller när gruppen belönades med både HP och finfin kritik!! Tror faktiskt alla fyra "handlers" var lika glada.

Hur gick det för mina damer då? Ja, ärligt talat så hade jag inga jätteförväntningar denna dag. Bägge damerna löper och är definitivt inte i bästa kondition varken i kropp eller päls. Dessutom var Clara ännu snurrigare än hon brukar. Antagligen hormonrus :-) Behöver väl inte nämna att tjejerna blev flitigt uppvaktade och det av mycket ståtliga springergentlemen både gammal och ung. Stackars Bazze blev alldeles snurrig av damerna. Lovar väl gott för framtiden!

Tillbaks till resultaten då. Både Clara-Bella & Zelda erhöll var sin etta i kvalité. Zelda blev sedan placerad som Reserv i konkurensen medan Clara blev oplacerad. Zelda slog alltså syrran vilket husse var mäkta stolt över!! Detta är MYCKET husses flicka och det var han som "propsade" på att hon skulle vara med i Gbg. Zelda är nästan helt oerfaren i dessa sammanhang men skötte sig exemplariskt tycker jag!

Varmaste tack till Maria som visade "löpvimsiga" Clara och till Mia som visade henne i gruppen senare.

Så, jo visst är vi nöjda med dagen. Bertil Lundgren (dagens domare) gav dessutom flickorna fin kritik trots att flickorna nog inte helt motsvarade herr Lundgrens idealspringer.

Åter igen - Jättekul att få träffa "Örebromaffian" Maria, Mia och Ulla. Hoppas verkligen vi ses alla fyra inom snar framtid igen:-)

Måste som avslutning säga stort JÄTTEGRATTIS till "tonåringarna" Bazze & Sallie som bägge placerade sig som 2:a i Junkk med CK!!! Härligt !

Ha det gott alla hundvänner!

// Monica & springerflickorna

Med önskan om ett gott 2009

2009-01-04T12:53:00.015+01:00

Clara-Bella poserar....

Nej, nu får det räcka och nu ska det ut..... julen alltså.. Lika mysigt som det är att sätta upp ljusstakarna i början på december - lika skönt är det att få ner alltihop i början av jan. Clara tycker nog också att det räcker nu. Hon har nämligen börjat att "klä av" granen. Jo då - hon smyger fram ljudlöst som en panter och plockar av kulorna från de nedersta grenarna. Lycklig som bara en spaniel kan vara när de får ha något i munnen kommer hon sedan svassande som ett stort S och visar upp trofén. Efter nära ett halvt sekel med hundar i huset vet den kloke hundägaren att man INTE hänger glaskulor på den nedersta delen av julgranen.... Clara-Bella är en sann bärare som liksom inte kan låta bli sådana frestelser som julgranskulor utgör! Jo då visst skulle jag kunna förbjuda det och då skulle hon absolut låta bli. Så pass mycket pli har vi allt på flickorna. Nu tycker jag inte att det gör så mycket så jag låter henne hållas... Granen ska ju ändå ut snart och hon ser så lycklig ut med sina röda och guldfärgade kulor som hon bär med största varsamhet och lämnar över till mig.. Ni som har spaniel kan säkert föreställa er scenariot. Den störste "julgransmarodören" i detta hem är katten, Tusse! Den rackaren tycker att det är jättekul att smyga på hundarna och sedan utan förvarning anfalla dem från alla flanker.... Smack - så sitter han som en kardborre i öronen och brösthänget !!! Nej, då - det är inte alltid de tycker att det är så där jättekul att få sylvassa klor och bissingar i öron och bröst. Måste göra rätt ont. Zelda är inte alls lika tolerant som Clara och fräser ifrån ibland när lilleman går för långt. Tydligen utgör granen ett perfekt "hide away" där man kan ligga och planera sitt anfall på de intet ont anande fienderna! Behöver jag nämna att granen är ordentligt fastsatt i bokhyllan...samt att det nu är väldigt glest med barr på de nedersta grenarna. Ingen vacker syn men som sagt den ska snart förpassas ut från vardagsrummet. Värre var det för två år sedan. Flickorna var då 6 mån och katten runt 5 mån. Det busades från morgon till kväll och - ja, ni kan tänka er själva att det var extra livat för två valpar och en kattunge att få in ett träd inomhus som var fyllt av skojiga leksaker och som dessutom glittrade så inbjudande! Hur som helst nu är julhelgerna överstökade och det känns ärligt talat riktigt skönt. Tyvärr börjar nu den tid på året som jag tycker sämst om. Från Januari fram till mars tycker jag är väldigt tråkiga månader. Mycket värre än höstmörkret faktiskt.... antagligen för att det brukar vara så kallt och jag tycker inte om kyla. Är nog född i fel världsdel... Visst är det vackert med rimfrost snö och strålande sol men hur ofta ser det ut så på västkusten? Nej, tacka vet jag shortsväder och öppna ytterdörrar där hundarna går och kommer som de vill. Ja ja det är "bara" 5 mån. kvar.... suck! Kanske skulle fundera över vad vi ska göra på sommarsemestern. Vi är ju inte låsta till Sverige eftersom flickorna är uppvaccinerade för de flesta länder och har pass. Tydligen kan man nu också få dem avmaskade hos sin vet. i Sverige ett tag innan man åker utomlands. Detta gäller vissa länder och då slipper man att leta upp vet. i det landet man kommer till innan man åker tillbaks in i Sverige. Tror det gällde någon månad men har inte helt satt mig in i det hela ska erkännas. Ska kolla upp det ordentligt. Nej, nu ska jag sluta babbla och göra lite nytta. Ha en skön söndag och ta hand om er. Monica & springerflickorna

GULD!!!

2008-12-18T15:15:00.017+01:00

Stort JÄTTEGRATTIS till Michael som tog guld i judo igår!!!!

Lill-husse Levander tävlade i klubbmästerskapen i judo i onsdags kväll och vann en mycket välförtjänt medalj av ädlaste valör! Han vann samtliga matcher med kast på högsta poäng sk. IPPON. För alla som inte är så insatta i bedömningen kommer här en liten förklaring;

(IPPON = 10 poäng Om man lyckas kasta sin motståndare med ett perfekt kast dömer domaren IPPON och matchen är slut. För att man skall erhålla IPPON krävs det att man kastar med kontroll, kraft och fart huvudsakligen på rygg.

Andra sätt att vinna på IPPON är att man håller sin motståndare i 25 sek i en fasthållning eller att man lyckas med ett arm- eller halslås.

Ytterligare ett sätta att vinna på IPPON är när motståndaren bestraffas med hansoku-make d.v.s. blir diskvalificerad.) Som om inte guldet var nog... Michael blev dessutom av domarkåren utsedd till mästerskapens bäste pojke inom SAMTLIGA viktklasser och det är banne mig inte dåligt med tanke på hur många väldigt duktiga judoutövare som deltog och att Michael ännu bara är 12 år!!! Vi är självklart oerhört stolta över Michael som bjöd oss på så fantastiskt fina matcher. Han är en enormt duktig judoutövare som kan gå hur långt som helst. Det är bara Michael själv som kan sätta stopp för sina framtida lagrar. STORA KRAMAR till dig gubben från mamma & pappa!

Grattis "mamma"

2008-12-10T17:15:00.011+01:00

Saga med sin "latinkull" varifrån våra flickor kommer. Här ger hon oss lite förmaningar innan hon överlåter Clara & Zelda i våra händer.

Idag gratulerar vi "mamma" Saga (Springlet Fairy Tale) som fyller veteran dvs. 8 år. Självklart ska en riktig lady fylla år på självaste Nobeldagen... Vi hoppas och tror nog att hon blivit lite extra bortskämd idag!!

Vi skickar massor av kramar och pussar från döttrarna och matte.

Tack Saga - du gjorde ett utmärkt jobb med flickorna fast jag kan tänka mig att Clara tidvis kunde vara nåågot krävande redan vid späd ålder.... haha..

Kram på dig gumman!

Nej, jag ska inte...

2008-12-03T16:12:00.010+01:00

Tråka ut ev. läsare med mina eller familjens krämpor.... Men ALLA utom djuren ligger just nu utslagna, usch så trist det är :(

Har i alla fall varit på läkarbesök och fått konstaterat att mina misstankar av den icke fungerande högerarmen var riktig. En nerv (nr. 8 från ryggraden) är skadad, inflammerad och ligger sannolikt i kläm. Har fått smärt stillande och antiinflamatoriska tabletter samt remiss till sjukgymnast. Hjälper inte det är det nog operation som gäller.... vill inte..... så jag hoppas verkligen att ovanstående hjälper.

Är alltså hemma just nu och vi försöker så gott det går att få hemmet att överleva. Undrar om det blir så här när man blir gammal? Kanske en försmak... nej, det tänker jag nog vägra.

Vovvarna får underhålla sig rätt mycket själva på utsidan och det ser man ju sannerligen att det lyckas med på bilden ovan (inte tagen just nu men så här ser det ut nu också - FLERA GÅNGER OM DAGEN...) Tack och lov har de ju varandra att busa och rasa av sig med och det gör de sannerligen också :)

Bör väl lite smått tänka på julsnurren och inte minst paketen nu också. Skulle ju vara skönt att INTE vara ute i sista sekund i år igen som det alltid brukar bli....

Annars händer inte mycket just nu. Hundaktiviteterna går som sagt också på sparlåga. Ingen mer skarp jakt förrän i januari blir det till både hundars och tvåfotas besvikelse :(

Ha det gott alla läsare

Monica & två ständigt leriga men lyckliga springerdamer!

Drygt en månad...

2008-11-20T15:53:00.023+01:00

Bild från ett av husses och mattes mysiga älgjaktspass i år.

TILL JUL !!!

Ja det är faktiskt inte mer. Paniken börjar så smått infinna sig. Det är nu det är dags att övertala sig själv om att allt MÅSTE inte vara perfekt... Rättare sagt det finns ingen möjlighet att få till den där mastodont julstädningen som jag känner mig så nöjd över när den är gjord. Husse är justerad och totalt borträknad från allt som väger över 2 kg. Matte (myself) lider av en högerarm där nerverna fått totalt spader och går bärsärkargång från skulderblad hela vägen ner i armen och ut i fingrarna. J-ligt ont gör det och j-ligt handikappande är det! Försöker klara mig med vänstern en dryg vecka till då jag har en läkartid. Bracial neurit, var det en läkare som trodde att detta kunde vara när symptomen uppträdde för första gången. Det var i samband med att min yngste son föddes, alltså drygt 12 år sedan. Eländet har hållt sig någorlunda i schack under åren och bara uppträtt vid kraftiga infektioner då immunförsvaret varit i botten. Nu trilskas nerv eländena konstant och gör mig så förbannad. Hoppas på någon form av mirakelkur men det är väl farligt att ha för höga förväntningar förstås.... Ännu farligare är det att slå upp denna åkomma på nätet!!! Enligt vissa källor kunde detta symptom uppträda vid allt från svåra reumatiska sjukdomar till hjärntumörer, trauma/chock eller heroinmissbruk !!!! Jaha tänker Monica då och befarar att hon lider av samtliga åkommor ovan samt dessutom har knarkat utan att veta om det i över 12 år .... Nej, så illa är det väl ändå inte men det belyser den psykiska faran i att ställa sina egna diagnoser med hjälp av info. från nätet.

Ja så här illa ställt är det med familjen Levander för tillfället så någon avancerad julstädning blir det inte tal om... Ändå måste jag säga att människan är uppfinningsrik. Jag har lärt mig att göra massor av saker med vänster hand, såsom att damsuga, köra bil / växla, elda och hämta ved, samt duscha/tvätta hår. Det svåraste är nog att borsta håret och sätta upp det men det går... Vovvarna lider inte nämnvärt av sin handikappade familj tack och lov de små glada liven !! Vi har nämligen extremt glada, sociala hundar som fullkomligt går som S när man kommer hem eller det kommer besök dessutom med en hel repertoar av allehanda läten. Clara-Bella visar dessutom alltid sin lycka genom att springa och hämta något att ha i munnen när hon utför S-rörelserna.... Här förbrukas minst en dubbel bollbitring per vecka fast då måste jag klippa av alla lösa trådar kontinuerligt och slänga den trasiga bollen dag 2.... Varför kan ingen uppfinna en ESS - säker hundleksak som HÅLLER ???? Måste finnas en enorm marknad här.... Liten varning tror jag är på plats.. KLIPP av trådarna på dessa leksaker!!! Helt min egen varning men inte fasen kan det vara nyttigt att svälja långa trådar som ska gå genom tarmsystem och som kan fastna lite varstans på vägen ut.... När jag ändå är på gång så vill jag även varna för tuggben! Framför allt de tuggben som inte är solida!!!! När hunden tuggat ett tag på dessa lossnar det bitar och de kan fastna som ett lock i halsen. Husse räddade livet på vår tidigare springerkille när detta hände vid ett tillfälle genom att köra ner fingrarna långt ner i strupen och dra upp biten som fastnat och killen fick ingen luft. Ren tur att husse satt i soffan och Lukas låg på mattan framför med sitt ben. Jag köper inte tuggben längre till flickorna utan de får "riktiga" märgben dock inte för ofta. För mycket märg kan sätta rejäl fart på magen, tänk ärtsoppa!!!!! När benet väl är "tömt" får vovsen leka så mycket de vill med det (nu pratar jag älgben). Ännu har de inte lyckats "massakrera" ett älgben. En god regel är att ALLTID och KONTINUERLIGT se över hundens leksaker och tänka "vad kan hända i värsta fall"!! Jaha det var dagens moralpredikning och nu har jag väl pladdrat nog... God Kväll önskar jag och mina springerdamer. // Matte Monica

Blivit utmanad.

2008-11-13T16:14:00.043+01:00

Bakade kanelbullar för ett par dagar sedan

________________________________________________________

En utmaning har kommit till mig från Maria Så här går det till: * Länka den som utmanat dig och sätt in dessa regler på din blogg.

* Berätta 7 saker om dig själv, både alldagliga och knäppa.*

* Utmana 7 st i slutet på inlägget genom att nämna deras namn och länka till dem.

Låt dem få veta att de blivit utmanade genom att lämna en kommentar i deras blogg.

_____________________________________________________________

Hmm... Maria - ja då ska du nu äntligen få veta vad det är för en människa som du anförtrott dina 2 små juveler till för drygt ett par år sedan......beredd? Du får lova först att inte komma och kidnappa dem efter dessa sanningar!

______________________________________________________________

1) Jag är och har alltid varit en bestämd och ganska dominant (kanske inte fullt så smickrande...) person. Snabba raka besked och beslut. Får myror i kroppen när jag träffar på folk med beslutsvånda. Att jag arbetar med enbart män och har gjort så i 22 år förstärker antagligen dessa egenskaper.

2) Är en sann djurvän och har i hela mitt liv älskat att umgås med djur. Det har alltid funnits hundar i min familj och eller släkt. Sedermera hade vi även kennelverksamhet av långhårig collie. Köpte min första egna collie med ihop sparade pengar vid 14 år och drog upp en valpkull på henne några år senare. Oftast föredrar jag att tillbringa min tid ibland djur framför människor. Skulle helst vilja leva som "småbonde" för 50 år sedan.

3) Osökt kommer vi då in på nästa egenskap. Jag är rätt självsäker och bryr mig inte ett dugg om hur folk uppfattar eller tycker om mig varken i jobbet eller privat vilket kanske är tur !! Trivs alldeles utmärkt i mitt eget sällskap och maken anser nog att jag är lite av en eremit. Skulle mycket väl kunna tänka mig att bo ensam (naturligtvis med familjen) på en ö med mina hundar/djur.

4) Privat: Älskar att dra igång allehanda projekt men är skitdålig på att slutföra dem. Jobbet: Driver projekt tills de är i hamn och anses säkert av "drabbade" som jobbig och besvärlig. Har och har alltid haft ett jäkla temperament även som väldigt liten! Är däremot inte alls långsint utan skiftar blixtsnabbt mellan arg och glad. Denna egenskap har gått i arv till mina söner kan jag meddela....

5) Är dålig på att hålla ordning i hemmet. Anser att det där med att städa är överskattat. Finns så mycket roligare saker att lägga sin tid på så som vovvarna :) Däremot är jag rätt duktig på att laga mat och att baka. Följer aldrig ett recept när jag lagar mat utan går på intuition. Är rätt konstnärlig och målade en hel del förr både i olja och i akvarell. Har inte riktigt tid numer. Symaskinen står också i fred numer. Förr sydde jag en hel del och ritade även egna mönster (jättekul - undrar om jag inte ska ta upp det igen....)

6) Har väldigt dålig karaktär och tålamod. Nu bryr jag mig inte längre men förr började jag banta varje måndag men slutade på tisdag... Allt ska ske fort i min värld helst igår! Är dessutom en urusel förlorare. Att säga "jag gjorde mitt bästa" är inte gott nog. Jag ska vinna för att vara nöjd.

7) Är rak och kanske brutalt ärlig ibland. Har säkert sårat människor med sanningar. Försöker tänka mig lite för där.. Mår hemskt illa av att se barn och djur i nöd. Skulle helst vilja ta hand om alla barn och djur som far illa.

Övrigt..

Urusel på att backa med släp och vägrar köra husvagn. Kan däremot byta hydralpackningar på grävmaskiner.

Har jättedåligt mörkerseende och undviker (förenat med livsfara) att köra bil på kvällen. Blir hyperstressad av att köra bil i främmande storstäder fast New York går bra antagligen tack vare den bilvänliga planeringen.

Är hyfsat duktig på problemlösningar både praktiskt/tekniskt som mentalt och fungerar som bäst under press.

Har bott granne med och umgåtts en hel del med en av USA:s genom tiderna största rockartister... jo då, han lever i allra högsta grad fortfarande och han älskar hundar lika mycket som jag. Vi hade två goldentikar som rymde över till honom ständigt och jämt. Kan ha berott på att de fick korv så fort de kom dit...... hmm..

Det var alles...

___________________________________________________________

Nu är det så att jag faktiskt inte kan komma på någon att utmana (som inte redan är utmanad) att skicka detta till. De flesta i min bekantskapskrets har varken blogg eller hemsidor.

Önskar alla en trevlig helg. Nu ska jag agera "hemmafru" några timmar.

Monica & springerflickorna :)

Stackars husse...

2008-11-10T23:31:00.008+01:00

Det är synd om vår husse just nu...

Varför det då? Jo, husse är bukopererad och i stort sett helt hjälplös.... Husse och matte har tillbringat hela dagen på sjukhus och vi får inte vara så "spanielglada" vad gäller husse på ett bra tag säger matte för då kan vi skada husse.... Stackars husse :(

Jag har alltså spenderat min dag på ett sjukhus och husse är nyopererad med allt vad det innebär.

Monica, vårdare har fått en ny mening kan jag säga... Nej då, har absolut inget emot att vårda min käre make MEN jag har något emot att man skickar ut en patient som genomgått en såpass omfattande operation i det skick som min make kom ut till mig i väntrummet idag.... stapplande med en ryggsäck i handen och i stort sätt utslängd av "någon" grinig människa som inte ens hjälpte honom att sätta på sig skorna eller ta av EKG-plattorna med motiveringen" det finns nog någon som tar emot dig där ute" .. Observera nu vad läkaren sa till maken - "Du får absolut inte bära något över huvud taget, inte ens ett mjölkpaket under 6 veckors tid !!!!!! Vad tror ni ryggsäcken vägde????

Nej, sådant uppförande gör mig heligt förbannad....

Nu ska jag kolla upp stackars husse och dessutom tigga mig till att få ersättning från Föräkringskassan! Helvete - det finns gränser och nu är jag arg!

Stackars husse .....

Dum är hon sannerligen inte...

2008-11-02T12:51:00.030+01:00

Mattes eller som husse påstår - husses Zelda...hm tror vi blir två om det!! Vad är det som skiljer djuren från människorna? Ja, just det - fårmågan att dra slutsatser. Kan nu en gång för alla säga att det STÄMMER INTE!! eller så är Zelda en människa, vilket jag iofs. starkt betvivlar.... Vad handlar nu detta om då? Jo - jag har en springerflicka som kan manipulera inte bara sin syster och samtliga andra av världens hunddjur utan även de tvåbenta i vår flock. Som jag tidigare nämnt så är den lilla damen lite väl "spaniel - envis" i vissa sammanhang. Hon driver matte till vansinne ibland men vet ni - man kan inte bli arg på henne... Som jag sagt tidigare så gillar jag inte att hundarna springer fram och skäller vid grinden när det går förbi folk med eller ibland också utan hundar. Cyklister är inte heller populära.. Ett otyg som jag nog skäms lite för att jag inte fixat bättre.....hmmmm. Tack och lov att det aldrig är för sent att lära rätt. Operation "Inget mer skällande vid grinden" har nu pågått sedan lite före sommaren. Som jag beskrivit tidigare går övningen ut på att jag ropar HIT precis innan konserten bryter ut och det tilldelas en bit Frolic sittandes hos matte. Jo, då det fungerar rätt hyfsat men än är vi inte framme, framför allt inte om det finns främmande hundar med i bilden... Att de skäller om det kommer fram en lös främmande hund till grind eller staket tycker jag helt är i sin ordning och tämligen sunt. Däremot gillar jag INTE att de går igång på kopplade hundar som bara promenerar förbi och skiter i våra vovs... Nåväl så här är det. När jag började denna övning sa jag på skämt till husse att "nu kommer Zelda att springa ut och skälla vid grinden BARA för att få Frolic" Nej, naturligtvis gör hon inte det eftersom hundar inte kan dra slutsatser. Pyttsan... så fel det var!!!! Sugen på Frolic - tja, bara att rusa fram och skälla lite vid grinden. Suck... Nej matte går inte på detta längre men visst väcker det en och annan tanke vad gäller hunduppfostran? Jag har alltså belönat henne för detta beteende istället för att tvärtom få ett slut på det... Man lär så länge man lever och kom aldrig och säg att Zelda är dum... Sedan hon var liten bebis har hon alltid lyckats samla ihop alla leksaker och ben hos sig genom diverse fula tricks och undanmanövrar mot sin stackars syster. Jag är av den åsikten att hundarna bäst själva styr och sätter sina positioner i sin hundflock MEN det är ändå vi som bestämmer vad och hur långt det får gå. Missförstå nu inte flickornas förhållande till varandra. De är så otroligt kärvänliga mot varandra och jag vågar inte ens tänka tanken på hur det skulle vara om en av dem försvann. Ska säga att ibland blir jag så rörd över deras inbördes relation att tårarna kommer. De är ju av naturliga skäl så enormt präglade på varandra och vet inget annat på (absolut mest) gott & (kanske ibland) lite ont. Pratar då om när man särar på dem och en får vara hemma annars finns det inget "ont".

Zelda kan dessutom klockan. Här serveras mat 2 ggr. per dag med ca: 12 timmars intervall. Vid 7:30 på morgonen är det frukost och kl:20:00 är det kvällsmat. 20:10 attackerar Zelda sin matte med tassar/pussar och en mycket uppfordrande uppsyn om jag , gud förbjude, glömt detta !!!! Hur hon fixar övergången mellan vinter och sommartid vete tusan... men som jag sa - hon är smart, Zelda prinsessan :)

Må gott alla hundvänner.

Här ska det bli lite käk för två och fyrfota nu.

Matte med vovsen !

Fredagsmys..

2008-10-12T11:25:00.000+02:00

Zelda har fått sig ett bad och blir torkad av Lill-husse, Michael och Alicia. Mystigt värre tyckte Zelda när Alicia såg till att torka och lufta Zeldas öron ordentligt.

Ni kan tro att Zelda njöt av behandlingen!! Hon älskar att pysslas med. I badet står hon helt stilla och blundar av välbehag. En och annan slick får matte också emellanåt. Jag kan utan vidare lämna henne ensam en stund medan balsamet får verka och hon står eller sitter kvar så snällt tills jag kommer tillbaks igen. Det är lite skillnad mot den andra yrhättan i flocken....

Matte passade på att ta en ensamtur med Clara-Bella under tiden Zelda blev torkad och borstad. Visst är det bra med hjälpredor.

Hittade lite kort i "arkivet" om hur svårt och orättvist livet är för en hund...

Vad är det som försigår där uppe, tro? Ett herrans liv och vi får inte vara med..

Aha.... Tusse är uppe och teroriserar skatorna igen!!

Nej, Zelda - det är ingen idé att du försöker klättra upp i trädet. Har också försökt men misslyckats varje gång.

Vi har ett stort skatbo i päronträdet där det väsnas ordentligt när mor och far skata får sina ungar på försommaren. Naturligtvis kan varken katt eller hundar låta bli att undersöka det hela. Tror stackars Tusse fått sig på "nosen" några gånger då han varit för närgången ..

Clara - Älghund ?

2008-10-02T19:57:00.001+02:00

Tja, åtminstone skulle man nog tro det idag.... Clara och husse stack iväg i morse med full jaktmundering för att jaga rådjur med jaktlaget. Ryggsäcken var packad med massa godsaker som stekta ägg/bacon mackor och kaffetermos. Observera att husse igår kväll bad matte hämta 6 ägg för att steka upp. Oj, så många, replikerar matte. Ja - säger husse. Tre till mig och tre till Clara.... bortskämd, nääää -kanske något då !!! I alla fall så begav sig husse iväg med en mycket glad Clara och en lika bedrövad Zelda fick stanna hemma hos matte.. Ni ska inte tro att det går att lura Zelda med massa påhitt som matte försökte sig på. "Zelda - vi kör lite leta godis kul eller ska vi leka med bollen en stund?" Jo. det är väl ok. när man väl håller på men du ska inte tro för en sekund, matte, att jag inte vet vad som försiggår bakom ryggen på mig..... Nej - Zelda är en mycket smart dam som naturligtvis fattar vad hon missar.... Nästa gång är det hennes tur :) Tillbaks till jakten då. Eftersom jag inte var med själv, har jag fått förlita mig på husses rapport från förmiddagen. Många välkända profiler ur laget deltog och jag tror att man hade stora förväntningar på att få fälla rådjur idag. Måste nog i ärlighetens namn säga att jag inte var själv lika övertygad ... Har inte alls sett så mycket rådjur i år som tidigare år i vårt område. Nåväl Clara släpptes på marken och gick som vanligt som en dröm (husses ord). Fina och lagom långa utsök i klassisk snygg zigzag. Vad händer - Clara stöter upp älg (ko med kalv) framför sig. Dessa tvärvänder vid varje utplacerad jägare och springer sedan tillbaks mot Clara och husse som får en varning över radion. Husse kopplar Clara och 10 sekunder senare befinner sig älgekipaget endast 10 m. från Clara. Det kan man INTE acceptera om man är en jakthund av Claras kaliber. Voff.voff - säger Clara och älgarna drar. Jakten fortsätter sedan och inte mindre än 6 älgar vispar Clara upp i området... Dock tyvärr inte ett endaste rådjur (fanns ingen spillning eller spår heller) men det är ju inte så märkligt med tanke på hur mycket älg som tagit området i besittning. Något nytt som Clara fick göra idag var att jaga parallellt med en annan hund, ja inte med Zelda då. Nej, Clara jagade en stund på slutet tillsammans med en border terrier kille på ca:7 år. De gick tydligen jättebra ihop och de skötte sina resp. områden (parallellt) perfekt utan att bry sig om varandra. Tror bägge hussarna var mäkta nöjda över det.... Summan av kardemumman är att vi inte fick en endaste rådjursstek i frysen men väl en lycklig Clara-Bella och en nöjd husse, vilket ju inte är fy skam...

Det gick vägen !!!

2008-09-15T16:05:00.000+02:00

Jajamen !! Det blev till slut en bronsmedalj i lördagens tävling. Vi är alla så stolta över dig Michael, stort grattis ! Han är enträgen i sin träning, Michael. 6 timmars träning i veckan är ju ganska mycket. Dessa pass är dessutom i stenhårt tempo, framför allt i den "stora"gruppen där alla andra medlemmar är från 15 och upp till 25-30. Inte alltid så lätt att hävda sig här när man bara är nyss fyllda 12 år. Rädd kan man sannerligen inte kalla gossen!!! Vad månde bliva.....

Så var det dags igen....

2008-09-13T12:32:00.000+02:00

För tävling alltså!

Nu gäller det inte hundar utan mina söner.. Eller snarare son eftersom den äldste gossen tyvärr skadade sin fot på träningen i veckan och fick lämna återbud till tävlingen idag. Vi pratar alltså om den ädla sporten judo som bägge gossarna tränar och tävlar i. Far i huset och lilleman, Michael åkte iväg vid 6-tiden i morse till Stenungsund för höstens första tävling. Detta är en väldigt nervös dag för mamma som stannar hemma för att ta hand om alla djuren. Kan meddela att jag mest går omkring som en osalig ande och inte får jag mycket ur händerna inte...... Michael tävlar i klassen -50 kg. där i stort sett alla är äldre och högre graderade än Michael. Att över huvud taget bjuda motstånd här är en stor prestation!

Fick precis nu ett samtal från "teamet"i Stenungsund. Michael har vunnit en match!!!! Återkommer när jag vet mer.....

Nu ska jag försöka få något gjort. Vi har en STOR ny vedbod som Rickard byggt (jättefin, ser ut som en liten sommarstuga) som ska målas i falu rödfärg. Ska ta kort på den när den är färdigmålad. Tog dessutom fram blod ur frysen i går kväll och ska senare i eftermiddag lägga ett spår för hundarna att gå i morgon eftermiddag. Har slarvat lite med viltspårsträningen under sommaren. Har varit lite rädd för huggormarna som jag tycker varit fler av här i år än tidigare....

Körde lite löst fotgånde på vägarna här i går med bägge flickorna var för sig och med vår "busiga" katt, Tusse i släptåg!!! Tusse älskar att gå med mig och flickorna på promenader vilket är jättejobbigt eftersom jag blir hypernervös så fort det kommer en bil!! Hundarna kan jag ju kommendera SITT, STANNA KVAR. men det funkar inte riktigt på en katt, tyvärr...I går gjorde han dessutom det hela ännu värre genom att "fresta" flickorna med en mus som han hade i munnen. Jag har sett detta tidigare faktiskt. Han fångar möss och kommer in i trädgården och överlämnar dem till hundarna. Väldigt snällt men inte direkt uppskattat av matte som INTE vill att varken Clara eller Zelda tar med sig musen in och käkar upp den på mattan i vardagsrummet!!! Härom dagen hade han lagt en stor RÅTTA i trädgården!!! Usch.... men duktig är han, musjägar-Tusse. Undrar vad han har för avtal med flickorna.....

Nej, nu ska det jobbas lite.

Carpe Diem !! Monica & alla djuren!

skräckblandad förtjusning !!!

2008-08-31T21:04:00.000+02:00

På förekommen anledning till vänner, bekanta och kollegor.. Efter mattes "skryt" om lilla Clara-Bellas framgångar förra helgen inför vänner och bekanta vill jag nu tala om att detta är minsann blodigt allvar för oss galna hundfantaster som sysslar med hundutställning!!! Jo- liiite galna är vi säkert men vem är då inte det frågar man sig ???? Att folk som har kennelverksamhet åker på utställningar är naturligtvis helt ok och detta utgör självklart en del av kennelverksamheten. Däremot att personer som undertecknad utsätter sig för denna nervpress kan kanske verka lite märkligt... Jo jag vet att många valpköpare ställer ut sina hundar för att uppfödaren vill det. I mitt fall fanns det inga sådana förbehåll när vi inhandlade juvelerna. Nu vet jag ju att min kära uppfödare och vän, Maria inte har något emot det men det fanns definitivt inga förbehåll från hennes sida. Varför ställer man då ut hundar när man så att säga inte behöver det för att meritera upp dem ? BRA fråga eller hur ? Man kan skylla en del på att jag är uppvuxen med detta. Tror att jag var i 10-års åldern då jag släpades iväg på min första utställning med vår engelska cocker. En utställningsbiten mor och tillika ringsekreterare bidrog säkert också. Sedan kan jag lova er att även den mest skeptiske riskerar att bli "biten" av detta om det går bra för deras ögonsten i dessa sammanhang.. Jag har under huvudbilderna av Clara skrivit lite om en hundutställares vedermödor!

Matte och Clara tog sig alltså en liten tur på söndag morgon till SSRK:s utställning i Uddevalla och det visade sig vara värt besväret. För visst är det en del pyssel och förberedelser innan man åker. Hundarna ska badas, klippas och fintrimmas. Sedan får man vara där och fin-fin trimma lite då och då innan alla "strån" är på plats vilket i mitt fall pågår tills 5 min. innan vi ska in i ringen. Antagligen är detta sista pilleri endast ett uttryck för en nervös handling och sannolikt helt onödigt... ! Men det håller matte sysselsatt i alla fall!

Förutom hunden/hundarna som i själva verket är en relativt enkel business i sammanhanget eftersom dessa redan är färdiga så tillkommer en mängd problem man ställs inför dagen innan man ger sig iväg. Vad ska jag ha på mig?? Detta kan låta som ett urfånigt problem och helt irrelevant men tro mig det är det inte.... Har man dessutom väderfaktorer att ta hänsyn till så blir det hela ännu mer komplicerat. Lagom proper, lagom bekväm och lagom diskret kan väl sammanfatta klädvalet tillsammans med lagom bekväma låga skor. Sedan är ju en kavaj absolut tvunget!!! Var ska du annars placera godis och bajspåsar samt ev droger som tobak ?? Just drogen tobak är mycket viktig under dessa nervösa tillställningar för oss nikotinister. Vi är rätt många nikotinister inom hundsporten, fråga mig inte varför....?

Vi kommer sedan till kringutrustningen. Helst bör du självklart ha med dig utställningstältet om det skulle bli överfallsväder eller väldigt varmt.... Hopfällbara stolar samt bord är också ett måste. För att inte bli för låst med en eller flera hundar i händerna när du måste gå till damrummet eller bege dig till diverse inhandlingsställen är en bur att rekommendera.

Förutom detta så är det ett måste, i mitt fall, med en termos med kaffe. Självklart också vatten till de fyrfota. Trimväska (finns allt i trimväg utom maskin) med godis, nummerhållare samt utställningskoppel. Betänk er att allt detta bör planeras innan kl. 4-6 på morgonen, om du åker långt. Att äta går inte i mitt fall innan vi ska in i ringen på utställningsdagen så jag bryr mig inte ens om att packa mackor eller ens att äta frukost (inte alls bra, jag vet..... ) Oftast finns det någon form av förtäring på plats vilket jag intar efter bedömningen när nerverna fallit på plats.

När du väl hittat en plats vid din ring och riggat utrustningen samt fått din hund/hundar på plats så börjar väntandet..... Att vara på hundutställning innebär nämligen till 95% av väntan vilket man ska vara medveten om, speciellt om man har med småbarn !! Tänker inte gå in på "regelverket" under själva bedömningen här men ni som vill veta får väl fråga i så fall! Vad driver då oss galna människor att utsätta oss för en skräckblandad förtjusning under en hundutställning. Antagligen är det så enkelt att vi är så omåttligt stolta över våra vackra hundar och dessutom lider en smula av exhibitionism.

Lycka till i ringarna !!!

Kram// Vackra Clara-Bella som kammade hem en 2:a plats i ÖKK och CK

trots sin "nervige" matte på sin debut i ÖK!

Snodd bild....

2008-06-21T12:08:00.000+02:00

Windcraft Challenger "Azahar" till vänster och Windcraft Carrera "Sallie" till höger.

Jo jag har "snott" en valpbild... Hoppas jag blir förlåten? Kunde liksom inte låta bli när jag fick den här bilden i mailen av en god vän. Skulle vilja kalla detta en typisk springervalpbild... Dessa båda är kullsyskon, föga överaskande kanske!! Blir lite nostalgisk och tänker på när mina damer var i samma ålder och busade precis likadant. Nu ska ingen tro att det är två sävliga gamla damer jag lever med! Nej här kan det fortfarande gå vilt till. Clara tror ju för övrigt att hon är 6 mån. fortfarande....

För övrigt har midsommarfirandet varit mer än lugnt i detta hem. Husse jobbar hela helgen och själv är jag sjuk. Ska inte dra alla detaljer men åkte in akut förra veckan till sjukhus och remitterades till vårt länssjukhus och nu går jag på mediciner som skulle få en häst att storkna... Usch gillar inte att stoppa i mig piller speciellt inte när de slår ut en totalt. Tacksam att jag slapp inläggning i alla fall. Ny stor undersökning ska ske på onsdag. Usch... bävar för det.. Jag är en person som avskyr att inte kunna göra det jag vill när jag vill och lever nog lite efter devisen "våga vägra vara sjuk". Inte blir det direkt roligare av att jag gått på semester heller.. Nej nu ska jag inte klaga mer. Hjälper ju inte ett dugg..

Vovvarna ligger just nu utslagna vid mina fötter och tycker nog att matte är jättetråkig. Får köra lite hjärngympa med dem i trädgården igen tror jag. Motionen får de sköta för egen tass.. Vi har nu fått hit en hel hög turister som hyr hus och stugor någon km. nedanför oss så både bil och gångtrafiken har ökat markant. Många av dessa kommer fram till grinden och utbrister "Åååå så gulliga hundar". Naturligtvis resulterar detta i att de gulliga hundarna studsar upp på grinden och vill hälsa vilket matte INTE vill, framför allt inte när de samtidigt skäller... Jo, vi har ett problem med att de skäller på en del folk som går förbi dock inte alla. Värst är det om det är folk som går förbi med hundar. Sen finns det folk som går med lösa hundar och INTE har full lydnad på dem varpå de kommer fram till staketet och det gillar definitivt inte Zelda som ju utsett sig själv till revirets härskare. Clara tycker nog mest att det är kul förstås... Eftersom skällandet och hoppandet är ett otyg som jag vill få bort har vi nu inlett en intensivkurs där den magiska trollformeln heter FROLIC!!! Varje gång jag hör ett skällande på folk med eller utan hund på utsidan ropas kommandot HIT. Flickorna ska då komma till verandan och sätta sig ner och stanna kvar varpå 1/4 Frolic ges till var och en. Jo, jag har övat detta från det att de var 8 veckor men sedan slarvat och inte fortsatt vilket jag får lida surt för nu... Fy matte.... Tur att man kan lära gamla hundar och mattar att sitta eller hur? Däremot ska jag faktiskt säga att kommandot stanna kvar sitter jättebra på båda flickorna. Här får man nästan tänka sig för så man inte glömmer dem.... Tragglade in detta rejält från det att de var ca: 6 månader och skulle göra stora julstädningen. Jo, tänk er själva att ha två 6-månaders busungar runt ben och skurhinkar som naturligtvis skulle vara på ALLT när man inte hade tid att kolla dem. Ligg kunde de redan så det blev "ligg- stanna kvar" i hallen och måååånga frolicbitar. Måste säga att jag var själv överaskad över hur fort det gick in. Hela familjen har sedan upprätthållit "stanna kvar" i alla typer av situationer och det ger naturligtvis resultat. Numer kräver jag att de ska klara det även vid störningar vare sig det gäller katten som vill få igång dem eller viltretning. Man rör sig INTE förrän ett nytt komando ges. Clara ligger en bra bit före Zelda här... Zelda har mycket jakt i kroppen och hennes intresse verkar bli ännu starkare med åldern. Jättebra naturligtvis eftersom hon används i jakt men också mycket jobb med att få in stadgan. Damen verkar stänga av ALLT när hon befinner sig i en jaktsituation och alla hennes grundläggande instinkter tar över helt. Zelda är en mycket intelligent hund och vet så väl vad vi vill och kräver av henne. Hon är fullt medveten om när hon inte lever upp till våra förväntningar vad gäller ren lydnad men tar sa att säga den smällen för att få utlopp för sitt stora jaktintresse. Hon har en mycket tydlig uppfattning om rangordning och skulle aldrig ifrågasätta det faktum att alla tvåbenta individer i samhället står över henne. Hon visar med all tydlighet att människor står över henne. Inte för att hon på något sätt är utsatt för underkastelse utan för att det är hennes tydliga rangordningsförfarande. Intressant att studera och jag kommer att försöka jobba mycket mer med Zelda rent intellektuellt framöver. Clara behöver mer fysisk träning och jag har tankar på att börja cykelträna henne. Endast promenader förslår inte långt för Claras del... Här snackar vi ren råenergi.....

Nu ska jag gå ut med mina flickor en stund. Ha en fortsatt trevlig midsommarhelg.

Monica & vovvarna.

Har vi hamnat i Australien?

2008-06-18T14:11:00.000+02:00

Nog för att djurlivet är rikligt och synnerligen varierande i våra trakter, men ..När vi i går kväll såg denna vackra "goja" på gräsmattan i trädgården trodde jag nog inte riktigt att det var sant!! Papegojan som jag tror är av släktet Pennant Rosella (efter att ha jämfört bilder) är relativt tam och har naturligtvis lämnat någon förtvivlad ägare någon gång. Nu verkar det som om "pippi" levt i frihet ganska länge (kanske ett år eller mer) efter att ha hört att flera personer siktat denna vackra fågel. Pippi är såpass tam att han (tror det är en han p.g.a. den vackra fjäderdräkten) äter ur handen på Michael. Tyvärr har vi ett par prickiga rovdjur i trädgården som inte är lika vänligt sinnade till "praktpippin" som lillhusse. .. Hundarna blir helt galna när han flyger omkring på låg höjd och sätter sig i träd och buskar. Dessutom har han massa lustiga visselsignaler som ju triggar vovsen än mer.... Han svarar dessutom på tilltal, eller ja, visseltilltal snarare. Faktum är att jag är lite orolig för hans liv om han tänker sig en framtid i vår trädgård! Han är som sagt inte direkt så rädd för vovvarna och flyger bara någon meter ovanför deras huvuden ibland. Det kan definitivt innebära slutet för honom! Egentligen har man väl två val ;

1) Låt pippi ha sin frihet så länge den nu varar och lägg dig inte i. Han har trots allt överlevt i frihet relativt länge.

2) Försöka fånga in den och annonsera efter ägaren som kaske bor jättelångt härifrån och som troligen inte sett sin "goja" på över ett år vilket naturligtvis är jättehemskt! Har själv aldrig haft fåglar men kan tänka mig att man fäster sig vid dem likväl som andra husdjur.

Själv är jag nog av den "krassa" åsikten som alternativ 1) innebär och det av flera skäl. Jag är i princip emot att man låter djur bo i burar, vare sig det gäller däggdjur eller fåglar om man inte har väldigt stora inhägnader. Vi har t.ex. en 30 m2 stor rastgård till kaninerna där de kan leva ett något så när "värdigt" kaninliv. För det andra har nu "pippi" levt i frihet så pass länge att jag tycker det faktiskt vore grymt att stänga in honom igen... En tredje och nog så viktig anledning - Hur vet jag att det är den verklige ägaren som hör av sig???? Kan tänka mig att dessa fåglar kostar en slant och därför kan bli föremål för stöld/häleri. Nej jag tror att det mest humana är att låta pippi få kvalitétsliv framför kvantitetsliv under resten av sitt liv. Han får bo kvar hos oss i frihet! Hoppas bara han lär sig att de prickiga långörade individerna INTE är att lita på!!! Obs! klicka på bilderna så förstoras de.

Clara tar sig ton !!

2008-06-15T15:38:00.000+02:00

Jo då hon kan hon med... Pratar nu om Clara-Bella som för första gången i sitt liv mopsat upp sig mot syrran idag! Första bataljen hade de under soffbordet i morse.... Ojoj , vad vi blev förvånade... Normalt sett är Zelda så ranghög att det aldrig under några omständigheter skulle falla Clara in att trotsa henne. De slåss alltså aldrig annars så jag måste säga att jag blev minst sagt paff när de rök loss på varandra. Antagligen är det löp på G för Claras del skulle jag tro. "Nu eller aldrig ska jag också få bestämma" tänker hon kanske. Kan då nämna att Zelda INTE delar den åsikten!!! Andra omgången de rök ihop var i trädgården när grannen kom förbi med sin goldenkille. Ja, du milde... Tänk om man ändå visst vad som rörde sig i deras huvud? Hoppas nu att det blir lugnt och att de fixat sina "positioner" Sa till Clara för en stund sedan - "Gör som vanligt, Clara, lägg dig direkt så blir allt så mycket lugnare..." Tror ni hon fattade något, hahaha.... Antagligen skulle väl lite fysisk/psykisk träning ha en lugnande effekt så det blir nog en tur till havet om en stund. Simning är gott tröttande... Kommer däremot INTE själv att hoppa i. Brrr det är kallt här idag och SMHI har varnat för åska hela dagen. Har inte hört något än.... Däremot har vi fått lite välbehövligt regn, dock ej på långa vägar så mycket som vi behöver!!!! Nu kommer det nya stora svarta regnmoln så det blir nog att packa ner regnstället i ryggan. Visst är det något speciellt med att se en hund av spanielsläktet simma? Öronen som flyter vid sidan om huvudet och en stolt resning av nacken över vattenlinjen. Vi hade en engelsk cocker när jag var liten som också hade en stor vattenpassion. Hon bodde i havet så länge vi var på stranden och klättrade upp på våra badmadrasser när vi var ute och flöt. En tokig helgalen hund men mycket underhållande!!! Det är den enda hund jag någonsin ägt/träffat som suttit inne vid dörren och gnällt för att få komma ut till bilen utan att någon ska åka någonstans.. Hon älskade att vara bilen och tillbringade en hel del tid där. Tänk så många härliga hundminnen man har och så mycket de har tillfört mitt/våra liv under alla år. Kom tidigt på varför hundar lever så (förhållandevis )kort tid. Naturligtvis är det för att vi ska hinna uppleva så många fler individer som vi får oförglömliga minnen från.

Ha en härlig söndag alla ni där ute !!!

Monica och slagskämparna...

Vi testar en ny blogg....

2008-06-14T10:23:00.000+02:00

Ja - Nu har jag skapat en ny blogg Tänker prova ut den här ett tag så får vi se hur vi trivs med varandra. Kör bägge ett tag för att känna mig för vilken som känns bäst. Dagens stora händelse (hittills) är att DET REGNAR!!!!! Kanske inte så märkvärdigt för en del men mycket märkvärdigt i våra trakter där vi inte sett en droppe sedan april !!! Här är fruktansvärt torrt och alla mina vackra blommor slokar i rabatterna, t.o.m. perennerna törstar... Hoppas nu bara att vi får en hel del. Stora mörka vackra blålila moln skymtar utanför fönstret och jag hoppas så innerligt att de vill släppa sina droppar över min gård, snälla...

För övrigt är allt lugnt - eller ja, förutom att Zelda försökte sig på att mörda en kanin i morse då.. Herregud så mycket jakt det är i den damen. Herr kanin skuttade runt i sin inhägnad på ca:30 m2 intet ont anandes då "rovdjuret" Zelda rusar bort till inhägnaden i överljudsfart och anfaller buren likt en hungrig tiger..... J-lar så arg matte blev... Clara som inte gillar när matte blir heligt förbannad kom snabbt fram till mig och la sig vid mina fötter medan "tigrinnan" Zelda fullkomligt ignorerade alla former av inkallningsförsök, grrrrr... Damen stänger av all hörsel i sådan lägen vilket naturligtvis är en styggelse!! Inte bra i jakten det...hmm. Tror detta är tämligen svårt att få bukt med dessutom. Man kämpar ju mot en instinkt som, i Zeldas fall, vuxit sig allt starkare med åldern. Nu är ju detta lite av en balansgång eftersom vi VILL att hon ska fungera i jakten. Tja ingen enkel nöt att knäcka inte... Måste öva MYCKET MER på inkallningen vid störningar. Har nog slarvat där en del får väl erkännas....

Nej nu väntar lite vardagsbestyr och de gör sig inte självt tyvärr ...

Ha en trevlig dag och ta hand om er.