- "Nej - Clara, nu räcker det. Tycker att du börjar bli lite för intensiv. Tänk på ett du är en vuxen springerdam nu som bör kunna uppföra sig värdigt utan att skämma ut oss"
måndag 23 februari 2009
Vem är det egentligen...
fredag 6 februari 2009
Ännu en utmaning
måndag 2 februari 2009
Ja, inte var det Claras fel inte...
Inte mindre än 8 rådjur varav en stilig råbock - fixade Clara-Bella fram under lördagens jakt.
Tyvärr så fick inte någon av de utsatta skyttarna något bra skottposition för duktiga Bellas framfart i skogarna. Husse (och resten av jaktlaget) är mäkta nöjd och stolt över damen som går så jättefint i jakten. Lagom långa utsök och mycket härlig spanielenergi uppvisar tjejen.
Vi är dock bägge lite bedrövade över att hon inte fick något skjutit för sig. Ville så gärna att hon skulle få "utdelning" för sitt hårda arbete. För visst är det jobbigt för hunden att jaga både mentalt och psykiskt. Men det har jag ju redan nämnt...
Väl hemma igen efter drygt 4 tim. och i mycket tuff terräng (vi bor ju i Bohuslän...) var hon nästan trött !!!!! Tja, kanske en liten stund i alla fall för det var inte värre än att hon snart kom bärande på en tom pet flaska och ville höra hur duktig hon var! Vi är rätt noga med det att alltid berömma storligen när flickorna hämtar ett föremål (vad det än månde vara) och snyggt lämna över det i mattes eller husses hand. Tror matte är ännu lite petigare här och vill att hunden sätter sig snyggt vid min vänstra sida och inväntar min hand samt TACK innan de får släppa föremålet. Zelda är jätteduktig på detta.
På tal om lilla stumpan, Zelda. Ja, det blev ju ingen rådjursjakt för hennes del i helgen. Hennes matte tyckte nog lite synd om henne :-( Så vad gör man....
Jo, man låter henne göra något hon är suverän på, nämligen att söka av åkrar och ängar efter harar. Sagt och gjort. Först fick hon följa med matte och elda. Zelda är då eldvakt och får inte lämna sin position när matte går fram och tillbaks och hämtar eldbråte. Hon tar sin uppgift på största allvar och sitter snällt kvar fast matte nog är borta rätt länge ibland och att hon (Zelda alltså inte matte ....haha ) är lös utanför trädgården.
Tyvärr fanns det inte någon endaste harpalt att uppbringa heller trots att vi sökte av flera åkrar. Däremot så är hon så suverän på detta!! Vi söker av åkrarna rätt ofta. Hon går så fint på handtecken: HÖGER/VÄNSTER/HIT och fullkomligt sprudlar av glädje när hon ser att hennes matte är nöjd. Visst ska vi tacka Frolic-tillverkaren en del också men vederbörande är ju inte alltid på plats...
Stolt matte med sina härliga tjejer :-)
Må gott
// Monica
lördag 31 januari 2009
Äntligen...
Säger Clara... får jag komma ut i skogen igen och jaga.
Husse och Clara-Bella gav sig av i morse ut med jaktlaget på rådjursjakt. Nu hålls det tummar och tassar (Zeldas då...) att vi får lite goda rådjurssadlar i frysen. Matte tänkte sig först att vara med men efter en rätt hård arbetsvecka var det underbart att få sova lite längre i morse.
Hemma är det ovanligt lugnt och Zelda är rätt låg :-( Hon blir alltid det när syrran försvinner. Enda fördelen är att hon fick komma upp till mattes säng i morse när "team Clara-Bella" stack i väg. Vi brukar tillåta det när endast en av dem ska få följa med ut på morgonkvisten. Allt för att de hemmavarande tvåfotingarna ska få sova en stund till utan skönsång och vargylande från nedervåningen. Zelda hon kan yla, hon... Du milde tider där sitter varggenerna minsann kvar. Matte och Zelda har alltså snusat så jättegott tillsammans i ett par timmar i morse och jag måste säga att det är såååå mysigt :-) Annars är detta bara tillåtet när vi är ute med husvagnen.
Just nu lämnar hon mig inte för en sekund utan uppsikt kan jag meddela. Glöm det där med att stänga dörren till toaletten...
Tänk om matte också lämnar mig, då går jag nog under av sorg .... :-(
Egentligen skulle jag vilja tagit Zelda på en längre promenix nu när det bara är vi två men jag vet inte ännu om husse vill byta hund så det är bäst att hålla sig hemmavid. Vi brukar göra så. Det är ju väldigt jobbigt både fysiskt och psykiskt för hundarna att jaga. De blir trötta fast det har aldrig Clara fattat.... Nej det lilla kvicksilvret skulle nog jaga tills hon stupade!!
Idag får Clara liksom hon gjort tidigare, jaga parallellt med grannens borderterrier hane. De går jättefint ihop och var och en hund sköter "sitt jobb" utan att bry sig om varandra. Det kan man väl ändå kalla för den "högre skolan" !! Trodde ärligt talat aldrig det skulle fungera från början... men, men jag underskattade mina vovvar.
Nej nu tror jag vi får göra lite nytta här hemma eller så gör vi något mycket roligare och passar på att köra lite lydnadsträning i trädgården, Zelda och jag. Först får jag nog gå och hämta lite ved och tända pannan i källaren om vi inte ska frysa ihjäl....
Over and out - Matte & Zelda.