onsdag 18 juni 2008

Har vi hamnat i Australien?


Nog för att djurlivet är rikligt och synnerligen varierande i våra trakter, men ..När vi i går kväll såg denna vackra "goja" på gräsmattan i trädgården trodde jag nog inte riktigt att det var sant!! Papegojan som jag tror är av släktet Pennant Rosella (efter att ha jämfört bilder) är relativt tam och har naturligtvis lämnat någon förtvivlad ägare någon gång. Nu verkar det som om "pippi" levt i frihet ganska länge (kanske ett år eller mer) efter att ha hört att flera personer siktat denna vackra fågel. Pippi är såpass tam att han (tror det är en han p.g.a. den vackra fjäderdräkten) äter ur handen på Michael. Tyvärr har vi ett par prickiga rovdjur i trädgården som inte är lika vänligt sinnade till "praktpippin" som lillhusse. .. Hundarna blir helt galna när han flyger omkring på låg höjd och sätter sig i träd och buskar. Dessutom har han massa lustiga visselsignaler som ju triggar vovsen än mer.... Han svarar dessutom på tilltal, eller ja, visseltilltal snarare. Faktum är att jag är lite orolig för hans liv om han tänker sig en framtid i vår trädgård! Han är som sagt inte direkt så rädd för vovvarna och flyger bara någon meter ovanför deras huvuden ibland. Det kan definitivt innebära slutet för honom! Egentligen har man väl två val ;

1) Låt pippi ha sin frihet så länge den nu varar och lägg dig inte i. Han har trots allt överlevt i frihet relativt länge.

2) Försöka fånga in den och annonsera efter ägaren som kaske bor jättelångt härifrån och som troligen inte sett sin "goja" på över ett år vilket naturligtvis är jättehemskt! Har själv aldrig haft fåglar men kan tänka mig att man fäster sig vid dem likväl som andra husdjur.

Själv är jag nog av den "krassa" åsikten som alternativ 1) innebär och det av flera skäl. Jag är i princip emot att man låter djur bo i burar, vare sig det gäller däggdjur eller fåglar om man inte har väldigt stora inhägnader. Vi har t.ex. en 30 m2 stor rastgård till kaninerna där de kan leva ett något så när "värdigt" kaninliv. För det andra har nu "pippi" levt i frihet så pass länge att jag tycker det faktiskt vore grymt att stänga in honom igen... En tredje och nog så viktig anledning - Hur vet jag att det är den verklige ägaren som hör av sig???? Kan tänka mig att dessa fåglar kostar en slant och därför kan bli föremål för stöld/häleri. Nej jag tror att det mest humana är att låta pippi få kvalitétsliv framför kvantitetsliv under resten av sitt liv. Han får bo kvar hos oss i frihet! Hoppas bara han lär sig att de prickiga långörade individerna INTE är att lita på!!! Obs! klicka på bilderna så förstoras de.





Inga kommentarer: