fredag 14 augusti 2009

Jag vill INTE..

Vara med på bild säger jag ju!!!
Herregud att hon inte fattar människan...
Ok, EN enda då sedan får det vara bra.
**************
Kunde inte låta bli att lägga ut bilderna ovan. Kan man vara mer demonstrativ än så? Nej, tror inte det... haha.
********************************************
Idag är det ingen höjdardag för fru Levander ska erkännas. Ett brutalt ingrepp igår eftermiddag har fått mycket smärtsamma följdverkningar med betoning på VÄRK! Det hela började i onsdags när jag tyckte mig fått något skräp mellan tänderna. Efter mycket kämpande släppte det plötsligt. Eller det och det... En halv kindtand ramlade ut ur munnen på mig! Trodde inte det var sant. Är jag inte lite för ung för att tappa tänderna? Visserligen har jag något diffust minne av att jag bet i en benbit för ett par månader sedan och att det knakade till men sedan hände inget mer. Det gjorde det med besked nu!
Insåg att detta naturligtvis inte var bra och behövde åtgärdas snarast. På torsdag morgon började det dessutom att värka rejält. Mat och dryck var inte att tänka på. Sagt och gjort. Fattade mod och ringde min tandläkare.. som var på semester... attans också. Inte tusan kunde jag gå över hela helgen med detta. Nu hör det till saken att jag lider av tandläkarskräck framför allt när jag inte vet vad som väntar mig. Här var jag alltså tvungen att kontakta en för mig okänd tandläkare för någon typ av ingrepp som jag befarade skulle bli smärtsamt. Det blev det också.. Det visade sig att tanden var så illa skadad att den inte skulle gå att bygga upp igen. Tackar för det. Vad som då återstod var utdragning. Jag hade nästan befarat denna diagnos. Kände hur kallsvetten började komma i hårfästet och i handflatorna. -Ös på med MASSOR av bedövning - sa jag. Jodå, denna mycket sympatiska kvinnliga tandläkare lovade att jag skulle få så mycket jag behövde. Hon såg naturligtvis skräcken i mina ögon. Kände hur det stack till sisådär 5-6 ggr. Efter en lite stund kom så borreländet fram. Hon skulle klyva tanden i tre delar för att lättare kunna plocka ut var rot för sig. Usch.. en rysning gick genom kroppen. Jäklar så utlämnad man är liggandes i en tandläkarstol med två människor över sig som tar garnityret i besittning. Dessutom är man fullproppad med mängder av olika instrument vilket gör det omöjligt att försvara sig. Alltså borr i tand. Fru Levander -aaaaaaj- borr bort! En kniv skar genom käken och upp i hjärnan kändes det som. Tillbaks till bedövningssprutan alltså. Detta scenario upprepades 4-5 ggr till. Vet inte om kvalitén på bedövningsmedel blivit sämre de senaste åren eller om jag är utrustad med ovanligt många nervtrådar. I vilket fall som helst tömde jag väl förrådet för dem. Tydligen slutade jag andas när hon borrade varför det blev en del avbrott i behandlingen. - Du måste andas- sa hon vid flera tillfällen. -jasså - säger patienten dumt. Jag fick några "flashbacks" från historier jag hört om fångar som torterats genom att man borrat sig ner i tänderna utan bedövning. Stackars satar. Nåväl, några rötter avlägsnades till slut med ett knastrande ljud i käkbenet. Rot nr. 3 verkade däremot att göra ett våldsamt motstånd. Till slut hör jag vad jag längtat efter att höra sedan dagen före. -Nu är det klart-. Puuhhh... Aldrig är man väl så glad att få betala som efter ett tandläkarbesök. Då är det ju över.. trodde jag i min enfald...pyttsan. Glad i hågen lämnade jag mottagningen lite halvgroggy. Halleluja inga smärtor. Nej tacka sjutton för det, jag var ju bedövad med 12 bedövningssprutor!!! 3 timmar senare var fru Levander inte lika sprudlande kan jag meddela... Eftersom fru tandläkare avrådde från värktabletter som innehöll blodförtunnande medel fanns ingen större hjälp att få i detta hem. Summan av kardemumman är. Jag har haft en h...tes värk hela natten och bara slumrat sporadiskt. Från 4 har jag varit klarvaken. Vänster ansiktshalva känns som om jag gått 20 ronder mot Mike Tyson. "Unnade" mig två värktabletter i morse, härligt. Nu kan det väl bara bli bättre...hoppas jag. Fast tusan vet när jag kan börja äta som "normalt" folk igen. Känner att t.ex. äpple och morötter står långt ner på fru Levanders matlista just nu.
Hoppas ni alla där ute får en fin helg UTAN tandproblem.
Monica & ett par långörade praliner.

Inga kommentarer: