Semester igen

Fast nu är det bara en vecka. Jätteskönt i alla fall. Fru Levander vill gärna åka ut med husvagnen åtminstone några dagar. Dessutom har densamme spanat in ett nytt förtält som hon absolut bara måste ha.. så det så! Det gamla (på bilderna här) börjar ha gjort sitt och spricker lite här och där samt att dragkedjorna börjar gå sönder.

Men hallå där!!!! Skulle inte ni vakta vagnen? Det kan man väl inte göra sovandes heller?

Tja så här brukar det se ut när vi far ut med husvagnen. Vovsen älskar campinglivet. Mycket nya intryck och spännande dofter. Som synes är de dessutom väldigt avslappnade trots alla ljud runtomkring. Hundar som skäller, barn som leker, skateboardåkare, radiostyrda bilar precis framför tassarna på dem och gud vet vad! Märkligt eftersom de kan skälla på cyklister hemma.Vi ska inte tala om tomma släpkärror som skramlar!

Herregud vad du håller på matte.... Gå och sätt dig och ta det lugnt.

Vi passar husse

Blöta handdukar på tork överallt.. Dessa bilder är tagna på Skara sommarland. Vi bodde perfekt med knappa 10 meter till skogen där det fanns massor av gångstigar. Det fanns dessutom rådjur. Husse och vovsen stötte upp en råbock som låg och tryckte. Gissa om damerna gick igång på morgonen!!!

******************************

Ha en fortsatt trevlig söndag

Matte & campinghundarna

Ny medlem i Levander klanen

Denna ljuvliga lilla uppenbarelse heter Perchwater Hope'N'Glory

"Troja" och ägs av min syster med familj. Det finns väl inget så gudomligt sött som valpar av spanielsläktet? Jag har ännu inte haft förmånen att bekanta mig personligen med den lilla damen men inom kort står jag nog på furstukvisten med kameran i högsta hugg! Försök bara hålla mig därifrån....

Jag vill INTE..

Vara med på bild säger jag ju!!!

Herregud att hon inte fattar människan...

Ok, EN enda då sedan får det vara bra.

**************

Kunde inte låta bli att lägga ut bilderna ovan. Kan man vara mer demonstrativ än så? Nej, tror inte det... haha.

********************************************

Idag är det ingen höjdardag för fru Levander ska erkännas. Ett brutalt ingrepp igår eftermiddag har fått mycket smärtsamma följdverkningar med betoning på VÄRK! Det hela började i onsdags när jag tyckte mig fått något skräp mellan tänderna. Efter mycket kämpande släppte det plötsligt. Eller det och det... En halv kindtand ramlade ut ur munnen på mig! Trodde inte det var sant. Är jag inte lite för ung för att tappa tänderna? Visserligen har jag något diffust minne av att jag bet i en benbit för ett par månader sedan och att det knakade till men sedan hände inget mer. Det gjorde det med besked nu!

Insåg att detta naturligtvis inte var bra och behövde åtgärdas snarast. På torsdag morgon började det dessutom att värka rejält. Mat och dryck var inte att tänka på. Sagt och gjort. Fattade mod och ringde min tandläkare.. som var på semester... attans också. Inte tusan kunde jag gå över hela helgen med detta. Nu hör det till saken att jag lider av tandläkarskräck framför allt när jag inte vet vad som väntar mig. Här var jag alltså tvungen att kontakta en för mig okänd tandläkare för någon typ av ingrepp som jag befarade skulle bli smärtsamt. Det blev det också.. Det visade sig att tanden var så illa skadad att den inte skulle gå att bygga upp igen. Tackar för det. Vad som då återstod var utdragning. Jag hade nästan befarat denna diagnos. Kände hur kallsvetten började komma i hårfästet och i handflatorna. -Ös på med MASSOR av bedövning - sa jag. Jodå, denna mycket sympatiska kvinnliga tandläkare lovade att jag skulle få så mycket jag behövde. Hon såg naturligtvis skräcken i mina ögon. Kände hur det stack till sisådär 5-6 ggr. Efter en lite stund kom så borreländet fram. Hon skulle klyva tanden i tre delar för att lättare kunna plocka ut var rot för sig. Usch.. en rysning gick genom kroppen. Jäklar så utlämnad man är liggandes i en tandläkarstol med två människor över sig som tar garnityret i besittning. Dessutom är man fullproppad med mängder av olika instrument vilket gör det omöjligt att försvara sig. Alltså borr i tand. Fru Levander -aaaaaaj- borr bort! En kniv skar genom käken och upp i hjärnan kändes det som. Tillbaks till bedövningssprutan alltså. Detta scenario upprepades 4-5 ggr till. Vet inte om kvalitén på bedövningsmedel blivit sämre de senaste åren eller om jag är utrustad med ovanligt många nervtrådar. I vilket fall som helst tömde jag väl förrådet för dem. Tydligen slutade jag andas när hon borrade varför det blev en del avbrott i behandlingen. - Du måste andas- sa hon vid flera tillfällen. -jasså - säger patienten dumt. Jag fick några "flashbacks" från historier jag hört om fångar som torterats genom att man borrat sig ner i tänderna utan bedövning. Stackars satar. Nåväl, några rötter avlägsnades till slut med ett knastrande ljud i käkbenet. Rot nr. 3 verkade däremot att göra ett våldsamt motstånd. Till slut hör jag vad jag längtat efter att höra sedan dagen före. -Nu är det klart-. Puuhhh... Aldrig är man väl så glad att få betala som efter ett tandläkarbesök. Då är det ju över.. trodde jag i min enfald...pyttsan. Glad i hågen lämnade jag mottagningen lite halvgroggy. Halleluja inga smärtor. Nej tacka sjutton för det, jag var ju bedövad med 12 bedövningssprutor!!! 3 timmar senare var fru Levander inte lika sprudlande kan jag meddela... Eftersom fru tandläkare avrådde från värktabletter som innehöll blodförtunnande medel fanns ingen större hjälp att få i detta hem. Summan av kardemumman är. Jag har haft en h...tes värk hela natten och bara slumrat sporadiskt. Från 4 har jag varit klarvaken. Vänster ansiktshalva känns som om jag gått 20 ronder mot Mike Tyson. "Unnade" mig två värktabletter i morse, härligt. Nu kan det väl bara bli bättre...hoppas jag. Fast tusan vet när jag kan börja äta som "normalt" folk igen. Känner att t.ex. äpple och morötter står långt ner på fru Levanders matlista just nu.

Hoppas ni alla där ute får en fin helg UTAN tandproblem.

Monica & ett par långörade praliner.

Fel på något

I cyperspace alltså! Har försökt att lägga in ett härligt badalbum med damerna men lyckas inte av någon outgrundlig anledning.... grr.. Avskyr när tekniken stoppar mina idéer. Dessutom verkar tangentbordet att ha fått fnatt! Tidvis vägrar mina bokstäver att komma på pränt. Usch så trött och irriterad jag blir...

I alla fall så kan jag ju nämna (om jag nu aldrig lyckas med mitt bildprojekt) att helgen ägnades åt bad för både oss och flickorna (lördag). Vi hade det underbart och damerna njöt (som alltid) av böljan den blå. Här snackar vi vattenpassion på HÖG nivå. Läste någonstans att man i Italien utbildat räddningshundar för badstränderna. Flera liv hade antagligen räddats tack vare detta. Undrar om vi kanske kan ha en ny karriär på G här... Här hämtas nämligen ALLT till land som matte eller husse ber om. Zelda lyckades med konststycket (för ett par månader sedan) att apportera en båt!!! Jo det är sant. På en kvällstur ner till havet en ljummen kväll släppte jag Zelda. - Ta dig du ett dopp stumpan- sa matte medan Clara hade lite toalettbestyr att stå i.

Glad och lycklig hördes skutt och plask. Väl ute på böljan den blå hittade stumpsan ett blått rep som låg och flöt. Kan man ju inte motstå... Zelda greppar repet och simmar in mot mig. Nu kommer det även en orange boj efter henne samt efter den en mindre båt!!!!!! Hoppsan!!!

-NEJ,NEJ... STOPP Zelda- Ojoj, matte inser att det blir bad även för henne. Lyckades dock få tillbaks båten på ursprunglig plats till slut nu lite säkrare förankrat i botten. Puhhh..

Lite kantarell plockning blev det också i helgen. Eller lite och lite.... Det blev en väldig massa för att vara i våra trakter. Hela söndagens eftermiddag blev därmed en svamp-rensnings-dag i guds fria natur. Halleluja nu är vintern räddad! Bilderna ovan visar en del av våra vedermödor.

Tror föresten att vi har en kantarellvovve i huset. Clara mumsar glatt i sig skogens guld. Kan hon månne bli en en kantarellhund? Hade hellre sett henne som en tryffelhund förstås men den varan finns ju inte direkt i våra trakter.

Nej, nu är det dags att "call it a day" och krypa till kojs.

God natt

Monica & vovsen

Zelda har blivit döv....

Fast bara ibland ...

Hon verkar dock ha en utmärkt hörsel när det så passar hennes kungliga höghet!!

****************************

Vete tusan vad som flugit i henne. Den senaste tiden har hon varit lika trotsig som den värsta tonårsungen. Kan inte påminna mig att det finns något som heter 3-års trots i hundvärlden. I alla fall så driver hon tidvis sin matte till vansinne. Vi pratar nu främst om inkallning på kvällarna. Dvs. när flickorna släpps ut på en sista kisserunda inför natten precis innan jag går och lägger mig.

- Vänta lite matte. Jag kommer strax. Jag måste bara kolla upp så att allt är i sin ordning här utanför innan vi går och lägger oss. Förstår du inte vilka faror som kan gömma sig här?-

Matte har ingen som helst önskan att "vänta lite"... -ZELDA, HIT NU!-. Adrenalinet stiger till alarmerande nivåer samtidigt som matte inser att hon naturligtvis inte är speciellt lockande att komma till. Grrrr morrrr... Iklädd nattsärken och de skor eller tofflor som står närmast dörren, vilket brukar resultera i husses 45:or, hasar sig matte nedför trappen med livet som insats i hällregn!! Hasandes över gräsmattan är matte just nu INTE att leka med vilket naturligtvis även hennes kungliga höghet inser...

- Oops så arg du ser ut, matte. Jag som bara försöker skydda "flocken" från alla farorna här ute. Jaja, du får väl ta över då-

-GÅ IN NU- Ryter matte med sammanbitna käkar. Snabb som en vessla rusar damen mot dörren där syrran snällt sitter och väntar, rädd för att mattes vrede ska drabba även henne.

Här förkastas helt och hållet de senaste 30 årens metodik inom hundhållningen "positiv förstärkning - negativa handlingar ignoreras-uppfostran". Glömt är alla kurser på brukshundklubbar, alla föreläsningar, konferenser samt alla böcker matte slukat i ämnet, vilket nog är en del.. Nu gäller ren och skär "rålydnad" utan en endaste Frolic i sikte!!

Ja vi får sannerligen hoppas att detta är en övergående "fas" annars får jag väl tänka till lite..

Annars allt lugnt på hemmafronten. Vovsen ligger dekorativt utslagna på gräsmattan som matte klippt 2 ggr i helgen. Är hon inte klok? Nej, antagligen inte... men det var för blött för att köra "uppsamlaren" vid första klipptillfället så det gjorde jag igår. Toppen gödning för allehanda växter. Speciellt när det blandas med kaninernas slutprodukter.

Ha en fin söndag och

Carpe Diem.

Matte & långörade praliner.

Visst är hon bedårande söt...

Mattes älskade lilla cholkadpralin..

Jag får säga så eftersom jag inte är ett dugg partisk!!!!!

***************************

Vet ni vad höjden av lycka är? Det är att komma hem efter jobbet och se två små spanielhuvuden kika ut genom köksfönstret när de hör bilen. De ser så bedårande söta ut där i fönstret att jag självklart förlåter att de förstör fönsterbrädena. Har tänkt så många gånger att jag borde ta ett kort men jag har ju inte kameran med till jobbet.

Väl inne utbryter det en serenad från främst Zeldas sida. Hon kan nämligen prata!! Jojo det kan hon visst det. Själva översättningen av "snacket" jobbar jag med.. Det låter ungefär så här - Woooowoooaue- Alltså lite med en varglik touch. Hon kan yla som en också. Antagligen hade hon skrämt skiten ur en renrasig varg, lillstumpan ..haha..

När Clara blir exalterad/glad springer hon genast och hämtar något att bära på. Det kan vara allt ifrån en fotboll som sett bättre dagar till ett ben eller (absolut förbjudet) mattes skinnhandskar!! Allt kan man nämligen bära på. Lite pinsamt när hon som valp plockade ut smutstvätten ur tvättkorgen och bar ut på gräsmattan. Inte så jättekul när en medlem i familjen ropar

"- Är inte det här dina trosor-" samtidigt som någon passerar på vägen utanför..hmmm.... Har numer lock på tvättkorgarna kan jag meddela. Lite annat smått och gott har man också hittat på tomten förutom lillhusses gosedjur och vedträn. Vad sägs om div. verktyg från källaren inkl. ett paket häftklamrar, träslev från diskmaskinen, hundarnas pläd, tandkrämstub, ett av mina svindyra läppstift!! och ..you name it.. Ska väl i sanningens namn säga att detta var valpförsyndelser. Numer vet de faktiskt vad de får ha och inte förutom kanske de oemotståndliga skinnhandskarna... Däremot har de aldrig, inte någon av dem, brytt sig om skor vilket jag finner lite märkligt. Vi har nämligen aldrig "talat om för dem" att det är NO, NO vad gäller skor. Andra grupp 8 vovs som jag känner är ju ofta oerhört förälskade i just skor.

Nu är det så finurligt inrättat att man ju inte KAN vara arg på en hund av spanielsläktet. De har nämligen utseendet för sig, kan man säga. Jo då visst gormar jag i då och då när de inte vill lyssna på mig vid t.ex. kattjakt i trädgården eller då de skäller på något på vägen. Däremot har nog vår skapare lyckats extra väl med just hundar av spanielras. Inte någon normal människa kan ju undgå att se hur fruktansvärt bedrövad en hund av spanielrasen kan se ut när de får bannor. Här får man sanerligen tidvis stålsätta sig. Sedan är det ju också så att hundarna inget högre önskar än att vara sina ägare till lags. Glöm aldrig det!

Pussa era hundar &

Carpe diem

Matte till bedårande Clara-Bella & Zelda

Nonchalant vakthund

Kolla in stilen på "vakthunden" Zelda!

***************

Vovsen älskar att ligga på granittrappen och spana. Här har de full koll på omgivningen så att inga stygga inkräktare kommer och hotar matte eller husse. Det var nog inte riktigt sant förstås... haha.. Den största risken besökare utsätts för är nog drunkning från alla pussar!!! Möjligtvis också några väl placerade tassavtryck på kläderna. Vita kläder är INTE att rekommendera för den som vill besöka detta hem. Jag undrar dock hur de skulle reagera om det kom in en helt främmande människa i huset när vi inte är hemma.... hmmm. Tror inte att Zelda hade gillat det.

Idag står lite finputsning av Clara på tapeten. Hon blev klippt igår och idag tänkte jag fixa till "övergångarna" lite. Hann inte det igår. Skönt att bli av med all päls inne i öronen och lättare för matte att hålla rent.

Fixade även alla 8 tassarna och 4 hasor framför tv:n på kvällen enligt löpande band principen.

Vet inte om de käkat gödningsmedel men jag tycker att just "tasspälsen" växer så in i bomben just nu.

På tal om det.. Vet ni vad de små rackarna gjorde i morse innan frukost? De förbaskade luspudlarna snodde ett halvt smörpaket som stod på vedspisen!! Hittade det noggrant renslickade pappret på golvet. Tror att de har delat "systerlikt" på bytet för hundmaten var inte så intressant som den brukar vara. Vanligtvis hinner jag knappt lämna köket förrän de är klara. Glufs, glufs.. på äkta spanielmanér. Idag plockade jag faktiskt bort skålarna igen eftersom bägge som sagt verkade nöjda.. hmm. Inget bakat idag alltså.... Får väl skylla mig själv men de brukar faktiskt inte göra så.

Måste ju bara visa er något. Mina flickor ska få en "kusin" i lite mindre format. Min syster med familj går i "väntans tider".

Kolla in detta. Det är valp nr. 4. Oemotståndligt söt eller hur? Jag har fått se en video av valparna. Totalt livsfarligt!

http://www.perchwater.se/pollys_valpar%2009.htm

Ha nu en skön söndag och ta hand om er. Själv ska jag skaka lite på Frolic burken på trimbordet nu. Då kommer nämligen två förväntansfulla tjejer att studsa upp på bordet från golvet samtidigt!!! Tokfior..

Carpe diem

Bellas och Zeldas matte